Numminen - inte bara rolig

Mauri Antero, eller M.A., Numminen är en av få finländare som haft en lång och språköverskridande karriär i Sverige och Finland.
När jag ringer upp honom är han fortfarande i Helsingfors.  I bakgrunden surrar en radio med klassisk musik.
– Den musik som jag är känd för är inte av den typ som jag egentligen lyssnar på, säger han. Men han har sedan länge accepterat och omfamnat det faktum att han är mest känd för Som en gummiboll. Nyligen gjorde han också en otroligt rolig version av Lena Ph:s Det gör ont.
Falsksång med stil, charm och finess.
Till en början var Numminen först och främst en avantgardist. Hans humoristiska ådra och farbroderliga sätt bidrog till en våg av folklighet som han fortsätter att surfa på. Fram och tillbaka, fram och tillbaka mellan Sverige och Finland – och ibland Tyskland. Lite som en gummiboll (jag var tvungen).
Det har på sätt och vis gjort Numminen till en auktoritet när det handlar om att jämföra Sverige och Finland (han har bott och verkat som artist i båda länderna i nästan 40 år). Och han gör väldigt gärna jämförelser.
En iakttagelse som han anser vara särskilt viktig – svenskarnas färdigheter i ”small talk”. Han använder möjligen det engelska ordet för att det inte finns någon tillräcklig finsk motsvarighet (intervjun görs på finska).
– Det räcker inte att bara  kunna tala svenska för att  klicka med svenskar. Det finns tydliga koder man lär följa som gör det svårt för en finländare att röra sig fritt i sociala sammanhang, säger han.
Misslyckas man med detta ”small talk” kan det bli direkt obehagligt för en finländare att vistas i ett svenskt sammanhang.
– I Finland håller vi just nu och lär oss ”small talk”. Men vi ligger efter kan man lugnt påstå, säger han.
Lyckas man behärska detta småprat kan man bekanta sig med nästan vilken främmande svensk som helst.
– För att sedan bli god vän med en svensk är svårt och skiljer sig åt från individ till individ, säger han.
På bokmässan i Göteborg visade han upp en annan sida av sig själv då han framförde sångsviten Svenskans kraft. Den språkhistoriska rapsodin (handlar om hur det svenska språket räddade Finland från förryskning under 1800-talet) framförs av en alt-, en tenorsångare, och Numminen själv som baryton. De ackompanjerat av en pianist.
– Folk såg väldigt förvånade ut när gummiboll-mannen sjöng egenkomponerat tillsammans med operasångare, skrattar han.