Nostalgifrosseri av allra bästa sort
Hans Olofsson, Leif Aulin
Volym I-II
Premium Publishing
Stora schlagerboxen
100 svenska sångerskor 1954--1969
Premium Publishing
Drygt 300 artister, fördelade över två gedigna volymer på ett sammanlagt sidantal av nästan 800. Och så myriader av bilder, på skivomslag (över tretusen!) och artister, samtliga av dem mycket stilfullt återgivna i absolut perfekt tryck.
Redan det här imponerar ju svårt. Men det blir bara bättre. För det räcker inte med två mega-böcker för att dokumentera de svenska schlagersångerskorna under deras mest relevanta decennier (som ju 1950- och 1960-talen, inte enbart enligt författarna, är). Det krävdes en CD-box också.
Och den finns. Vid namn Stora schlagerboxen, där 100 mestadels ganska bortglömda låtar har tryckts in på fyra cd-skivor och presenteras, majoriteten av dem för allra första gången på cd. Här lägger vi till en tjusig booklet, med ÄNNU MERA info om låtarna och de utvalda artisterna.
Man blir ju alldeles utmattad, men också alldeles vimmelkantig av nostalgiskt betonad glädje. Så här mycket av schlager i Sverige har man ju via en samfälld attack aldrig drabbats av tidigare.
Och som gammal skivnörd så blir man ju alldeles lycklig också. Över Hans Olofssons roliga och inte minst även på rolig kuriosa späckade biografier. Och över Leif Aulins minutiösa biografier, där ingenting alls saknas. Till och med originaltitlarna och vilka artister som hade de ursprungliga framgångarna/hitsen med låtarna i fråga.
Ett projekt som det här, som tagit flera år att genomföra och som man kräver total passion, oegennytta samt en idealism av den självutplånande sorten av sina författare, borde självklart generera den uppskattning från branschens sida som en special-Grammis eller något sånt ger. Vi får väl hoppas att något sånt kan åstadkommas ...
Och så börjar man läsa schlagerböckerna och så stoppar man in den första cd-skivan och börjar lyssna. Också.
Första artisten är Mari Ade. Första låten är Läppstift på din krage, med Carina Ahrle.
När man tagit sig fram till upploppet så står Eva Österberg där och väntar i den andra volymen. Hon sjunger också finallåten i boxen: Du är vacker när du skrattar (men så finns ju bonuslåten Here Comes the Bride, med Siw Malmkvist, också med).
Förutom att de här böckerna är helt ovärderliga som referensverk, så innehåller de så uppseendeväckande mycket av roliga fakta och kuriositeter också.
Många av artisterna här erkänner jag rakt över disk att jag aldrig hört vare sig talas om eller sjunga tidigare.
Till exempel Maj-Britt Rödseth, som gav ut Hur har du det med kärleken i dag 1967 och sedan ingenting mera.
Eller den finska sångerskan Carola, som 1966 presenterade sig via Förbjuden lek.
Duon The Highlights är det likadant med. Och Christina Kask, Kerstin Larsson, Caroline Williams (första singeln kom 1968 och hette Tala inte om det för din mamma; efter Dalarna, 1969, har hon inte hörts av igen på skiva). Samt Eva Petrusson, Kicki
Oscarsson, Inga-Lill Nilsson, med många flera.
Om ett fåtal av artisterna har ingenting alls, trots att säkerligen stor möda har lagts ner för att ändra på dessa faktum, kunnat grävas fram.
Britta Lindmark, för att nämna ett enda exempel. Hon debuterade 1954 med Ritsch, ratsch, filibom-bom-bom och hördes senast av 1957 med Vad vet mamma och pappa om kärlek.
Efter det - ingenting. Totalt tyst. Vare sig födelseår eller eventuellt dödsår är heller kända när det gäller henne. En schlager-gåta i Sverige, alltså!
Diskografin för Anita Lindblom omfattar fem sidor. Den finska sångerskan Laila Kinnunen bodde i en husvagn de sista åren av sitt liv (hon dog 2000) och brukade galghumoristiskt definiera sig själv som att hennes livs A och O fick man fram när man placerade hennes initialer mellan dem. Då fick man ordet Alko, vilket är lika med det finska Systembolaget. Hon hade det tidvis svårt med spriten.
Yvonne Norrman, för övrigt en fullständigt fantastisk schlagersångerska, gick även hon under av personliga problem. Hon dog 1986 - men tänk Jag marscherar vid din sida, Zum-zum-zum lilla sommarbi och Du måste lära dej vad jag heter. Fantastiskt bra!
När jag sitter och bläddrar och läser och tittar på de fina illustrationerna och blir regelbundet förtjust, så börjar jag också räkna efter hur många av de här schlagertjejerna som jag å yrkets vägnar har träffat. Och jo då: ett antal är det ju. Lill Lindfors, Lill-Babs, Monica Zetterlund, Ann-Louise Hansson och Siw Malmkvist kan väl räknas som rätt självklara.
Men även Thory Bernhards, hon med Vildandens sång och Mjölnarens Irene. Åse Kleveland (men då var hon chef för Svenska Filminstitutet), Anita Lindblom, Rock-Olga och Christina Schollin. Och Nursery Rhymes har jag sett uppträda. Och både Suzie (hon med Johnny Loves Me) och Anna Sundquist hade jag gärna velat träffa.
Och att utvikningstjejen Lena Skoog, den på söndag 60-årsfyllande kungliga majestätets gamla flamma, hade gjort en svensk version av franska sexstön-låten J?taime - det hade jag totalt glömt bort. Men här sitter hon på en sten i vattnet och där är ju den lilla men dock diskografin och - där är den. Från 1969. Jag älskar dig så, hette den på svenska. Lena Skoog avled i cancer 1998.
Från den rikhaltiga cd-boxen blir jag tokglad av att få höra sånt som Johan på Snippen-twist med Britt Damberg, Dancing In the Street med Nursery Rhymes, Ta? din pappas bil i kväll med Anita Söderberg, Mister och Mississippi med Elisabeth Lord och den ur-gulliga På namnsdagen så vill jag ha en Beatle med Gunilla Postaroff.
Såna låtar görs det ju inte direkt så många av numera.
Och att den amerikanska sångerskan Eartha Kitt gjorde en svensk inspelning av Rosenkyssar - det visste jag (den Luleåbaserade gruppen Acne har ju den på sin repertoar) men att amerikanskan Connie Francis också sjungit på svenska, det hade jag inte ens en avlägsen aning om. Pretty Little Baby och Mr. Twister hette låtarna. Kom 1962, på en EP-skiva som hette Connie Francis sjunger på svenska.
Man lär sig alltså saker och ting ur det här schlagerpaketet också.
Förutom att det innebär helt ljuvlig läsning. Och lyssning.
Så jobbar vi med nyheter