Norrbottensgränser av alla de slag

Genom likheter och skillnader ser man hur saker och ting hänger samman, att det finns samband. Nästa steg är att försöka utröna orsak och verkan. Vips så har man funnit en modell för att vetenskapligt beskriva och förklara världen. Glöm inte att konstaterade gränser, alltså periodiseringen eller kategoriseringen, var utgångspunkten. Ämnet för årsboken Norrbotten 2009 är gränser, som alla förstår är det välfunnet. Temat "gränser" är sannerligen inte långsökt 2009, det är 200 år sedan 1809 och förlusten av Finland och den nya riksgränsen genom Tornedalen. I 14 artiklar speglas Norrbottens historia ur perspektivet gränser. Utgångspunkterna är ett antal formella gränser, till exempel för kommuner och församlingar, samt några informella gränser, som för dialekter och matkultur. Ytterligare en kategorisering av gränserna är att se om de åtskiljer materiella förhållanden, som naturresurser och näringsstruktur, eller immateriella förhållanden, som trosuppfattningar och politiska ideologier. Årsboken innehåller uppsatser som visar exempel på de nämnda kategorierna av gränser. Det man kanske saknar är en mer djuplodande uppsats av synteskaraktär som visar, till exempel, hur materiella respektive immateriella gränser i Norrbotten sammanfaller och när de är åtskilda. Sambanden mellan olika typer av gränser skulle kunna ge intressanta förklaringar till hur Norrbotten utvecklats ekonomiskt, politiskt och kulturellt. Ett sådant perspektiv aktualiserar även frågor om framtiden. Under de senaste åren har den framtida regionala indelningen av Sverige diskuterats. Norrbotten som en del av ett Stornorrland, eller någon annan indelning, kunde med fördel ha behandlats i årsboken. Varför inte några uppsatser som argumenterade för olika ståndpunkter. Norrbotten tillkom som län i en krisartad tid, kris är egentligen en underdrift, katastrofartad är mer rättvisande. Norrbotten av i dag är inte problemfritt, i vissa avseenden är framtiden mycket mörk, särskilt gäller det befolkningsmässigt. Att länsgränserna varken är heliga eller eviga torde stå klart för de flesta. Den uteblivna seriösa diskussionen är närmast ett fattigdomsbevis för de politiska instanserna i Norrbotten. Här kunde årsboken ha gjort en insats. I Sörmland och Uppland finns vägar som passerar gränser som är så skarpa att de ger den resande en känsla av att passera ljudvallen, man riktigt hör den skarpa knallen. Så är det på vissa ställen när man lämnar gammal storgodsbygd och åker in i småbondebygd. Både naturbeskaffenheten och byggnadsbeståndet ändrar karaktär och understryker att man passerat en gräns. Jag undrar om man kan finna något motsvarande i Norrbotten? Det skulle kunna vara övergångarna från bondebygd till torpdominerade nybyggartrakter. Dock är det tveksamt om nybyggarområdena så lätt kan upptäckas med blotta ögat längre eftersom odlingsplättarna sedan länge är igenvuxna. Årsboken kunde ha uppmärksammat fenomenet. Dessa resonemang visar att skiljelinjer suddas ut och att nya kan uppkomma. Gränser indikerar historisk förändring, de är i sig både orsak och verkan i de långa förloppen. Det nu tioåriga sjukhuset beläget på den gamla jordbruksslätten i Sunderbyn visar att skillnaden mellan landsbygd och stad inte har samma innebörd som förr. Det innebär att gränsen landsbygd/stad fått en ny betydelse. Samtidigt har det fört med sig att Sunderbyn, som by betraktad, i grunden har förändrats. Sunderbyn och Avan är, trots den geografiska närheten till varandra och många forna likheter, inte längre samhällen av likartat slag. Gränsen mellan dessa byar är i dag en skiljelinje mellan olika typer av tätorter, förr var den en rågång mellan två bondbyar. Generaliseringar på gamla grunder om byar i Nederluleå är inte längre giltiga. Årsboken Norrbotten 2009 har många starka sidor även om här anförts några kritiska anmärkningar. Den har visat att gränser är en mycket användbar analytisk kategori som fördjupar historisk förståelse och just detta är årsbokens stora förtjänst.

Norrbottensgränser av alla de slag

Historiens fundament är gränser. De visar på skillnader. Genom jämförelser får människan klart för sig att tillvaron och världen är sammansatt.