Norrbotten i Parnass

Redaktör för det första numret efter övergången är Bure Holmbäck. Under temat Norrbotten har han samlat artiklar och kortare essäer om eller av författare som på något sätt går att koppla till regionen. Några skönlitterära utdrag finns också. Tyvärr känns det inte som ett särskilt fruktbart anslag när han vill belysa mångfalden. Resultatet är snarare konserverande. Incitamenten till att börja skriva varierar nämligen hos författarna, och att berättelserna tycks lika hör snarare ihop med tiden de är födda i än platsen. En stor del av författarskapen är hämtade från den tidigare delen av 1900-talet. I fonden finns därför ofta sjukdomar, småbrukarvardag och en känsla av brytningstid: något nytt är på väg in och det som lämnar bör berättas, dokumenteras. Det gäller för Einar Wallquist i Arjeplog, fint presenterad av Ingela Bergman, för Paulus Utsi och Johan Turi och för Mikael Niemi. Lika ofta tycks anledningen ha varit starkt präglad av en lust till att utforska berättandets möjligheter och delta i sin tids litterära diskussion. I alla fall betonas de aspekterna i texterna om till exempel Folke Isaksson, som tillhör den andre av de fortfarande aktiva bland numrets författare, och Stina Aronsson. Att sammanfoga dessa författarskap under temat Norrbotten, och dessutom välja Roland Svenssons bild med en förvriden tall ? författarnas berättelser är människornas, inte trädens ? från Otto Karl-Oskarssons första roman Glest mellan gårdarna till numrets omslag, känns därför alltför snävt. Författarskapen borde istället få diskuteras under andra rubriker och mötas med annat än platsen i fokus. Det skulle också bidra till att utvidga den litterära diskussionen om landsändans komplexa moderna litteraturhistoria. Den som Bure Holmbäck här talar om som ?en rikedom av litterära former?.

Norrbotten i Parnass

Tidskriften Parnass, grundad 1993, kallas de litterära sällskapens tidskrift. I och med nr 1/06 har den nu också efter tolv år hos andra ägare tagits över av De litterära sällskapens samarbetsnämnd.