Dalarna och Örebro skär ner, andra regioner låter bli att kompensera för högre kostnader. Men Norrbotten går emot strömmen: Fjolårets 126,5 miljoner till kulturen höjs till 134, 86 nästa år. Mycket går till löner och inflation men regionen gör också nysatsningar: Svenska Tornedalingarnas Riksförbund får 850 000 kronor till en kulturverksamhet som ska omfatta även dem som kallar sig kväner eller lantalaiset.
Norrbottensteatern får ytterligare 620 000 kronor, konsthallen Havremagasinet "får påökt" liksom konstnärsresidenset Moskosel creative park.
– En fantastisk verksamhet, sammanfattar Helena Ölund, ordförande i den regionala utvecklingsnämnden där alla partier ställde sig bakom en extra miljon till studieförbunden vars statliga stöd bantas kraftigt av regeringen.
Helen Ölund talar om demokratiska mötesplatser och om "hitta livsattraktionen mellan husen". Att försvara kulturens anslag även i ekonomiskt hårda tider ser hon som självklart.
– Hälsa och sjukvård är jätteviktigt, det är inte tal om det, men vår vision i Norrbotten är "bästa livet, bästa hälsan". Har man inte bästa livet får man aldrig bästa hälsan. Man måste ha en möjlighet att hämta energi och kraft. Man kan jobba och sova hela livet om man vill men det blir så jäkla tråkigt.
Även hennes kollega i Region Skåne, Fredrik Sjögren (L), betonar kulturens värde i sig. Där får kulturnämnden 8,1 miljoner för ökade kostnader, plus ytterligare 2,4 miljoner kronor (besked om statligt kulturstöd kommer först i slutet av januari).
– Det är svårt för det offentliga att kompensera fullt ut och möta inflationen, men jag tycker att vi har en skyldighet att se kulturen som en del av svaret på utmaningarna. Det är lika viktigt med fokus på det området som på övriga politikområden, säger han.
Efter att kommunstyrelsen i Norrköping i höstas beslutade att avskaffa kultur- och fritidskontor i sin nuvarande form skrev Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm, en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter. Han argumenterade mot ett underliggande politiskt krav på att kultursatsningar måste vara ekonomiskt lönsamma. "Kulturen kan inge hopp om förändring i de dystraste tider" slog han fast.
Också Lars Strannegård beskriver kulturen som en viktig del av samhällskittet, men även som en möjlighet för människor att befria sig från de skygglappar som de skaffat sig över tid. Nästa år intensifierar Handelshögskolan sin satsning på skönlitterära bokcirklar, konstutställningar och föreläsningar som komplement till studenternas utbildning i ekonomi och samhällsvetenskap.