Med anledning av Norrbottens läns 200-årsjubileum har det i år gjorts många återblickar på perioden 1810-2010. Historieskrivningen har betonat historien som kunskapskälla och främst pekat på det nödvändiga i att förstå "den ständiga omvandlingens villkor". Det kan också finnas anledning att försöka tänka sig 200 år framåt och föreställa sig hur historieskrivningen då kommer att se på Norrbotten 1810-2010. Vad kommer att bli uppmärksammat?
Med tanke på den genomgripande samhällsförändring som skett de senaste seklen och den därmed ändrade samhällssynen framstår frågan som ytterst svår, närmast som naiv. Nästa lika märklig som frågan om Norrbottens utveckling under perioden 1610-1810 kunde framstå före 1810, då fanns nämligen inget sådant län, kan spörsmålet om Norrbotten 1810-2010 framstå år 2210. Det är knappast troligt att Norrbotten, med sin kända geografiska avgränsning, då existerar. Med nya rumsliga avgränsningar ändras också infallsvinklarna för hur man förstår områdets förgångna.
Svårigheten får inte bli en ursäkt att avstå från att spekulera om framtidens historiesyn. Spekulationer är visserligen gissningar, men de kan vara mer eller mindre väl underbyggda.
Den som i framtiden vill greppa och förstå huvudlinjerna i Norrbottens utveckling 1810-2010 måste kunna urskilja och karaktärisera vilka delperioder denna tid kan indelas i. Då gäller det att lyfta fram de krafter som på djupet varit samhällsformande. De måste sökas i sådant som Norrbottens omvärldsrelationer, vidare folkförsörjning och naturresursutnyttjande samt dominerande idéer och samhällsideal.
Krig och nationell oro
Under 1800- och 1900-talen har tidvis de geopolitiska förhållandena varit spända på Nordkalotten. Det har utspelats krig och funnits en nationell oro i närheten av Norrbottens gränser. Detta har satt sin prägel på länets roll i det svenska försvaret, särskilt mot öst. Vidare har naturresursutnyttjandet i Norrbotten sedan mitten av 1800-talet i stigande grad varit exportinriktat. Skogsråvara, förädlad som sågvaror, pappersmassa eller papper, mineraler, främst järnmalm, samt elproduktion genom vattenfallsutbyggnad, har präglat Norrbottens ekonomiska relationer med omvärlden.
Folkförsörjningen under 1800-talet präglades främst av tillkomsten av många nya små jordbruk och en stark expansion av den samlade jordbruksproduktionen. Ramverket var Laga skiftet. Efter 1870 blev skogsavverkning för industrins växande behov ett viktigt försörjningskomplement till jordbruket. Med järnvägsbyggandet under sent 1880-tal blev i Norrbotten anläggningsarbete för första gången ett åretruntarbete. Arbetskraft flyttade in till Norrbotten. Arbetsmarknaden för lönearbetare växte snabbt med gruvexpansionen, i Malmberget efter 1890 och i Kiruna efter sekelskiftet. Nya samhällen tillkom i tidigare obebyggda trakter. Till grundarperioden av Norrbottens industrialisering kan räknas även tillkomsten av Porjus kraftverk åren efter 1910.
1900-talet i Norrbotten har präglats av råvaruutvinningens mekanisering och efterhand genomgripande rationalisering. Från 1920-talet var detta mycket märkbart. Produktionen har ökat, arbetskraftbehovet har minskat och konjunkturberoendet har varit starkt. Fram till 1960 ökade länets befolkning och därefter har den trendmässigt minskat. Efter 1960 utraderades småjordbruken och småbönderna försvann som socialt skikt. Från inlandet och glesbygden flyttade folk mot kustens städer och industriorter och länet som helhet tappade folk till mellersta och södra Sverige.
Stigande levnadsstandard
Framstegen kunde mätas i snabbt stigande levnadsstandard. Vidare förbättrades sjukvård, omvårdnad och utbildning genom en kraftig tillväxt av den offentliga sektorn. En stor händelse var lungsotens (TBC) "utrotning" under sent 1940-tal och 1950-talet. Det kan närmast liknas vid att en utopi förverkligades.
Efter 1975 har Norrbotten präglats av starka konjunktursvängningar som tagit sig uttryck som strukturkriser inom råvarunäringarna. Successivt har dessa fått sina lösningar och efter år 2000 har priser och efterfrågan stigit på de norrbottniska exportprodukterna, överraskande för många. Pessimistiska framtidsbilder har ersatts av förhoppningsfulla. Gammalt malmspill har renats på nytt, nya gruvor har öppnats, den mest spektakulära ligger på myrarna vid Pajala och bort över gränsen mot Finland.
Norrbotten har politiskt varit ett rött län under 1900-talet. Fackföreningarna har varit starka och folkrörelserna, både de profana och de religiösa, har varit livaktiga. Under sent 1900-tal skedde dock en tillbakagång. Staten, som ägare och som aktör, har spelat stor roll för den ekonomiska utvecklingen.
Tillbakablicken på tiden 1810-2010 visar klart urskiljbara delperioder i Norrbotten, nämligen 1810-1870 (småbruksexpansionen), 1880-1920 (industriell grundläggning), 1930-1975 (industrins rationalisering och jordbrukets koncentration) och 1985-2010 (kunskapsexpansion och råvaruefterfrågans globalisering). Årtiondena mellan delperioderna har varit ekonomiskt stormiga.
Framtiden är oviss
Möjligheten att dessa huvuddrag för tiden 1810-2010 kommer att vara sanna även vid en återblick år 2210 är stor. Orsaken är att de grova linjerna har utmönstrats från hög höjd och då är chansen stor att de allmänna sanningarna har lång hållbarhet. Dock är alltid framtiden oviss, även i fråga om historiesyn. Om det "okänt okända" inträffar, alltså att utvecklingen blir helt osannolik i förhållande till vad vi i dag kan föreställa oss, då kan även dessa allmänna sanningar om perioden 1810-2010 komma att revideras i framtiden när framväxten av en helt annan värld ska förklaras.