Det lokalhistoriska intresset var starkt från mitten av 1970-talet men har tenderat att minska de senaste åren. I byaböcker och vid restaurering och återuppbyggnad av historiens materiella lämningar är det småbrukets och det manuella skogsbrukets miljöer samt landsbygdens småskaliga industrianläggningar, som vattensågar, kvarnar, tjärdalar, kolmilor och järnbruk, som stått i centrum för intresset. Allt detta representerade en värld som snabbt avtog i betydelse för folkförsörjningen åren efter andra världskrigets slut.
En plats där denna värld däremot levde kvar var i folks minne. Det tidiga 1900-talets Norrbotten var både utgångspunkt och ideal för beskrivningar och förståelse av länets historia. Nu, i början av 2000-talet, ingår inte längre den perioden i det "levande minnet" hos gemene man. Därmed förändras också synen på historien. Nya utgångspunkter får bilda bas för hur man värderar det förgångna. Denna omvärdering rör inte bara historiesynen, den påverkar också synen på framtiden och även samtiden ställs i ny belysning. Processen är alltså omvälvande, det är på detta sätt samspelet mellan människa och samhälle formats och omformats genom tiderna.
År 2010 är ett jubileumsår för Norrbotten, länet fyller 200 år. Författarna och fotografen bakom denna artikelserie tog sig för några år sedan an uppgiften att karaktärisera Norrbottens utveckling i det långa perspektivet; alltså historia, nutid och framtid.
Tid och rum
Efterhand stod det klart för oss alla tre att årtiondena runt millennieskiftet 2000 inneburit inte bara stora förändringar av reala förhållanden i Norrbotten utan också stora mentala omvälvningar i uppfattningen om Norrbotten. Utgångspunkten är inte längre ett traditionellt agrart och industriellt Norrbotten utan ett län under snabb ekonomisk omvandling, ett kunskapssamhälle i ordets mångtydiga mening.
Att i dag teckna de långa böljeslagens historia för Norrbotten är något helt annat jämfört med för trettio år sedan. På det sättet är historia färskvara, varje generation skriver sin egen.
I dimensionen tid framgår tydligt kopplingen mellan Norrbotten och omvärlden, åtminstone sedan 1300-talet. Omständigheterna i Norrbotten har formats av förändringar i omvärlden. I dimensionen rum är däremot de lokala särdragen hos olika bygder i Norrbotten mer tydliga. Delarna kan klart urskiljas och för att få helheten, Norrbotten, måste delarna summeras. Varje älvdal har sin karaktär, vidare kustbygd, skogsland, fjällvärld, land och stad och malmfält. Av lokala identiteter kan det skapas en regional minsta gemensamma nämnare, Norrbotten. Dimensionerna tid och rum kan sammanfattas med orden "Norrbotten i världen" respektive "bygder i Norrbotten".
Historiskt arv
Hur markerad är då gränsen mot länsgrannen Västerbottens regionala identitet. År 2009, vid 200-årsminnet av freden 1809 efter kriget mot Ryssland, med förlusten av Finland och tillkomsten av den nya riksgränsen i Tornedalen, betonades samhörigheten mellan Norrbotten och Västerbotten, det gemensamma historiska arvet. I debatten de senaste åren rörande ny regionindelning och en eventuell storregion har däremot få hänvisat till det övrenorrländska historiska arvet och den gemensamma identiteten. Kraften som kommer ur historien är visserligen stark, men det är uppenbart att det finns andra mäktiga samhällsformerande krafter.
Vår tid söker efter en ny regional syntes. Den borde inte få stanna vid den tidvis uppblossande debatten om "städernas krig", alltså Luleå versus Umeå. 200-årsminnet av länsuppdelningen borde vara ett gyllene tillfälle för en framtidsdebatt.