I dag har Rolf Ericson hunnit fylla 85 år och ger ut sin första fotobok, Uppdrag Nordkalotten .
- Fotografier gör man i mörkrum och bilderna bör vara svartvita, säger han.
Nej, han fotograferar inte längre. Nästan alla kameror är sålda. Övergången till digitalt fotografi hade han svårt med. Och trots en mycket lång yrkeskarriär som pressfotograf både för Expressen, Se, Veckojournalen, Året Runt är det kanske främst från åren som fotograf för Dagens Nyheter han är känd för den norrbottniska publiken.
Men om man backar bandet var det egentligen musiker han skulle bli. Som ung livnärde han sig som trumpetare i olika band han spelade med i Stockholm.
- Jag hade mycket tid under dagarna och fick via en vän en ingång till Isaac Grünewalds målarskola.
Måleriet förde honom sedan till Paris, till en konstskola konstnären Bengt Lindström rekommenderat. Där mötte han Rune Hassner. Resten är historia. Det blev två år på en fotoskola i Tyskland, studier han finansierade genom att spela trumpet.
- När jag återvände till Sverige för att göra lumpen hamnade jag på försvarsstabens fotoavdelning. Det var ovanligt och blev många resor till olika regementen.
Det var efter muck han travade upp till Bonniers bokförlag för ett oanmält samtal med Albert Bonnier.
- Han kunde inte anställa mig men hänvisade till Kamerabild där jag med Albert Bonniers rekommendation fick jobb. Då sålde jag trumpeten.
Sedan följde år med många reportageresor runt om i världen, men de bilder han visar i boken Uppdrag Nordkalotten är från resor han gjort under sina år på Dagens Nyheters redaktion i Luleå. Förvisso inte några bilder från de 82 dagar han bevakade gruvarbetarstrejken 1969/70, men andra minnesvärda resor från 1960-talet till början på 1990-talet. Bland annat får läsaren följa med på den första flyglandningen på Kebnekaises storglaciär som Rolf Ericson gjorde tillsammans med piloten Olle Ek.
- Det var lätt att landa, men svårare att ta sig upp igen, minns han.
Andra reportageresor han delar med sig av är jakten på guld vid guldfälten i Lemmenjoki och Karasjoki , en äventyrlig polarnattsfärd med hundspann, renkapplöpning i Nordfinland, resa med Hurtigruten runt Nordkap, vandring i Sjaunja , stockränning i Finland samt mötet med Baronen, ursprungligen officer i den ungerska armén men som kom till Enare träsk 1932 för att vila upp sig och blev kvar.
- Baronen var en mycket speciell människa, minns Rolf Ericson.
Att han just valt dessa reportage bland många andra han gjort har han svårt att precisera. Delar av boken var nämligen klar när hans samverkansparter Bengt Eriksson gav honom den extra knuff han behövde för att slutföra arbetet och hitta en bokförlag. Valet föll på förlaget Black Island Books där man nu tryckt upp en upplaga på 900 exemplar.
- Jag har över 800.000 negativ som är arkiverade på Norrbottens museum, men jag tror inte att jag gör någon fler bok. Jag har blivit så gammal, minnet sviker lite ibland, konstaterar han.
Och slutligen, vad fick honom att lämna Stockholm för Boden på 60-talet?
- Jag blev kär i en kvinna, kvinnan som blev min fru. Hon trivdes inte i Stockholm och vi kunde båda tänka oss Boden. Så blev det, trots att jag faktiskt redan löst ut en biljett till Amerika för att jobba åt Expressen, säger Rolf Ericson.