När Sverige blev modernt
- Jag har lärt mig att tro på det här med mångfacettering, säger producenten Ann-Sofie Axelsson.
Längs väggen på den 900 kvadratmeter stora utställningslokalen gnisslar och stånkar sig ett löpande band fram. Runt, runt åker föremål från fem decennier svensk vardag: en diabildsprojektor, en bakelittelefon, en scoutmössa, en orange potta.
- Det första jag kom att tänka på var att vi skulle visa det löpande bandet. Men jag trodde aldrig att vi skulle kunna få ett riktigt löpande band, säger Ann-Sofie Axelsson, producent för utställningen Industriland - när Sverige blev modernt som från och med i lördags kommer att finnas till beskådande på Arbetets museum i Norrköping. Utställningen är den största i museets historia. 7,5 miljoner kronor har den kostat, och den kommer att stå i museet i fem år.
Varför behövs en sådan här utställning - vet vi inte redan ganska mycket om den här tiden?
- Jag tror att vi tror att vi vet mycket om den här tiden. Jag är ändå hyggligt välutbildad, men om jag går till mig själv inser jag att jag inte kan så mycket om den trots allt, säger Ann-Sofie Axelsson.
Upprättade detektivbyrå
Det är en massiv uppgift man tagit på sig: att skildra hur den svenska industrialismen har påverkat vårt land under de fem allra mest blomstrande decennierna av folkhem och välfärd. Och visst har det varit ett sisyfosjobb, menar Ann-Sofie Axelsson. Mängden fakta och föremål är oöverskådlig. Och var ska fokus läggas: den politiska agendan? Vardagslivet? Ideologin bakom? De ekonomiska faktorerna? Invandringen? Folkhälsan? Ungdomarna?
- Antingen får man bestämma sig för en kraftfull riktlinje. Eller så får man bestämma sig för att man måste veta mer - och gå ut och leta. Jag valde det senare. Vi upprättade som en detektivbyrå med människor som sökte information: vad var det som hände i Sverige? Varför? Hur kommer det sig? Stämmer det här?
Att vandra genom de 900 kvadratmeterna är att gå vilse i en kompakt flod av samtidshistoria och allmänbildning. Oj, så där såg en tvättmaskin ut på femtiotalet. Oj, de här var de mest inflytelserika näringslivstopparna på fyrtiotalet. Jaha, det var så man fördrev fritiden i en bruksort på trettiotalet. Nämen titta, hade verkligen folk råsaftcentrifuger i köket på sjuttiotalet? Greppet är gigantiskt, och det är först efter en stunds tittande man inser att alla fakta faktiskt bildar en helhet.
Förenkling genom mångfacettering
- Jag har lärt mig att tro på det här med mångfacettering. Genom att samla så mycket material som möjligt, blir det en förenkling genom att det är så jäkla mycket, säger Ann-Sofie Axelsson.
Att analysera historiska skeenden som ligger så pass nära i tid som 1980 är alltid vanskligt. Implikationerna i ens egen vardag är för många och för stora för att man riktigt ska kunna distansera sig från det. Men projektledaren Niklas Cserhalmi tycker att han fått en del insikter under arbetets gång.
- Jag har drabbats av förståelsen att vi lever i ett industriland. Det råa, enkla sättet att producera varor har skapat det här landet. Storskalighet, rationalitet, arbetsdelning, långa serier - det tänkandet är självklart att utnyttja även när det gäller förskolebarn, äldrevård, när man tar hand om fångar, bostadsbyggande och så vidare. Sättet att tänka på smittar av sig på hela samhället.
När utställningen tar sin början, 1930, är Sverige fortfarande ett ganska fattigt land.
Folk bor trångt och kallt och har få ägodelar. Men när den slutar, 1980, är livet ganska likt livet 2007 - minus internet.
- Svaret på hur man kan lyfta ett land så kraftfullt, tror jag ligger i att alla människor gjorde i princip samma sak på i princip samma sätt - samtidigt. Det var en otroligt kraftfull kollektiv rörelse som gjorde detta möjligt. Men det hade väldigt många nackdelar som i dag smakar beskt i våra munnar, säger Niklas Cserhalmi.
Till exempel?
- Miljonprogrammet, att alla skulle bo på samma sätt. Tvångssteriliseringarna var en annan ytterlighet av det. Att du slet ut din kropp på en fabrik och var beredd att göra det. Du fick inte sticka ut speciellt mycket, det fanns en standardiserad norm för hur man skulle vara och leva, och följde man inte den föll man utanför.
Så jobbar vi med nyheter