Filmen som åsyftas är The Zero Theorem, en science fiction som utspelar sig i en närbelägen framtid där storföretag har blivit diktatoriska övervakare. En roll som tidigare, i verk som George Orwells 1984 och Gilliams Brazil, axlats av staten.
Terry Gilliam är knappast ensam om upplevelsen av att en förutspådd och kanske fruktad framtidsvision nu nafsar oss i hasorna. Det blir allt svårare att avgöra om mänskligheten jagar på utvecklingen, eller utvecklingen oss. På teknologins område görs framsteg så snabba och långa att de är svåra att överblicka, och i takt med innovationernas lavinartade tillväxt väller uppfinningar in i två alltmer väsens- och storleksskilda kategorier: Nyttig eller gagnlös. Meningsfull eller överflödig.
Liksom familjefadern Homer i ett avsnitt från tionde säsongen av The Simpsons, är det säkert många som drömmer om att bli en ny Thomas Alva Edison. Men, precis som för Homer, är det svårt att tänja föreställningsförmågan bortom sådant som redan finns. Homer kommer till sist på ett alarm som för högljutt oväsen var tredje sekund så länge som allt är bra, ett sminkningsgevär, en tv-fåtölj med inbyggd toalett och en elektrisk hammare. Men den sistnämnda råkar han glömma på Springfields Edison-museum, vilket gör att upphovsäran orättmätigt tillfaller hans nemesis. Hammarpatentet beräknas förstås generera miljoner till Edisons redan trollrika arvtagare.
Rapporteringen kring årets Nobelpris i fysik cirklar också i hög grad kring den belönade innovationens breda användbarhet. Den blå LED-lampan, och det energisnåla vita ljus som kan skapas med hjälp av den, har redan fått enorm spridning i människors vardag. Nobelkommitténs Per Delsing gissar att Alfred Nobel själv skulle ha uppskattat valet, för: ”Det är verkligen en uppfinning.” Begriplig och konkret som en toalettfåtölj, alltså, i kontrast till exempelvis förra årets belönande av ”den teoretiska upptäckten av en mekanism som bidrar till förståelsen av massans ursprung hos subatomära partiklar."
Ironiskt nog, i vår futuristiska samtid, stördes det första samtalet med pristagaren Shuji Nakamura av en knastrig telefonlinje mellan Stockholm och Kalifornien, USA. Ibland tycks tekniken stå och stampa vid samma begränsningar som gjorde sig gällande på 1800-talet. Än finns nötter att knäcka för djärva innovatörer, visionärer och Homer Simpson.