När det vansinniga blir det enda möjliga

Hon är erkänd amerikansk journalist, författare och essäist, har skrivit både romaner och faktaböcker, men det var först med en självutlämnande bok om hur hon hanterade sorgen efter sin make som hon blev känd i Sverige. Där berättade hon om mannens plötsliga död, dessutom låg deras dotter samtidigt i koma med både lung- och hjärnhinneinflammation efter en komplicerad förkylning. Även hon avled. Att skriva boken ett år av magiskt tänkande var ett sätt att överleva. Nu kommer Bönbok för en vän. Det är en historia om hur en kvinna tillhörande Los Angeles societet, Charlotte Douglas, mister fotfästet i livet när hennes dotter visar sig vara terrorist. Den som berättar historien är en annan amerikanska, Grace Strasser-Mendana. Hon är ingift i den styrande familjen i en bananrepublik i Centralamerika, och dit, till huvudstaden Boca Grande kommer Charlotte på flykt undan sig själv, sin man, sin exmake, och FBI. Först förstår man som läsare ingenting, det är lika obegripligt som det är för berättaren Grace. Charlotte är helt förvirrad, beter sig så irrationellt att det är omöjligt att tolka. Men efterhand som Grace får alltfler pusselbitar blir den mentala kollapsen fullt förståelig och läsarens sympati för henne växer tills det som händer nästan verkar logiskt. Parallellt med beskrivningen av Charlottes själsliga upplösning berättar Grace om hur en militärkupp iscensätts av hennes svågrar och son. Didion är oerhört skicklig, med små medel, och varsamt hanterande av orden vänder hon sakta men säkert ut och in på hela sin roman, och därmed sina figurer. Det som från början var anständigt och respektabelt, övergår till att bli krass maktkamp. Och det som är vansinnigt blir det enda möjliga. Som läsare tror jag att Didion skriver som hon gör för att hon genomlevt året då hon förlorade både sin man och sin dotter. Jag tror att hon försöker gestalta sorgens galenskap utifrån egna erfarenheter. Och jag imponeras. Därför blev jag inte så lite förgrymmad när jag satte mig att googla lite i samband med att jag skulle skriva den här recensionen. Det visar sig nämligen att boken kom ut i USA 1977! Och utkom första gången i Sverige 1978! Och detta har inte förlaget redovisat i den nu nyutgivna Bönbok för en vän annat än som, i väldigt finstilt, att Didions copyright är från 1977. Det är riktigt uselt, känns som falsk varubeteckning. Jag känner mig lurad, som om förlaget inte trott att jag velat läsa den om jag vetat att den var skriven innan succéboken kom - det är inget värdigt sätt att hantera en bra roman. Den står för sig själv, men varför inte låta den göra det?

När det vansinniga blir det enda möjliga

Joan Didion blev bekant för en svensk publik genom den självbiografiska Ett år av magiskt tänkande.