För något år sedan gav hon och Anna Bratt ut Vikten av gener, hur DNA påverkar din vikt, där anlag för fetma och övervikt nagelfors med utgångspunkt från de egna generna. Föredrog deras respektive gener kolhydratrik eller fettrik kost?
Även i den nya boken Min europeiska familj. De senaste 54 000 åren, tar Karin Bojs avstamp i det egna släktträdet när hon med hjälp av den senaste DNA-tekniken kartlägger Europas tidiga historia. Projektet imponerar. Bojs undersöker DNA-teknikens möjligheter och begränsningar och knyter ihop trådarna från de allra senaste rönen; tekniken går framåt med stormsteg och nya belägg dyker upp efter att boken gått i tryck.
Hon reser till ett tiotal länder, intervjuar ett sjuttiotal forskare för sin research, kartlägger den privata familjehistorien så detaljerat som möjligt och hittar sitt samiska ursprung. Både samerna och hennes egna anmödrar kanske har levt i närheten av Norden sedan inlandsisen smälte.
Det mesta är högintressant, som den studie (2012) som visar hur den äldre bilden av jägare som på egen hand omskolar sig till bönder inte stämmer. Bilden av tidigt jordbruk i Sverige och Danmark bygger på missförstånd, som t.ex. att vilda uroxar klassats som kor. När forskare analyserat kärn-DNA (svårare och dyrare än att bara analysera mitokondrie-DNA, som uteslutande ärvs från våra mödrar) blev resultatet vändpunkten i en hundraårig arkeologisk debatt i hela världen. Vi svenskar/bönder härstammar från Mellanöstern. Jordbruket har alltså spridits från Mellanöstern till övriga Europa och världens första bönder levde i trakterna av nuvarande Syrien. De flesta av oss som lever i Europa i dag, skriver Bojs, bär på en blandning av ”jägargener” och ”bondegener” och representerar olika invandringsvågor som på ett avgörande sätt har påverkat vår världsdels tidiga historia.
Men oenighet råder förstås mellan arkeologer och deras favoritteorier. Skyttegravar grävs och ”Migrationismen” har blivit ett begrepp. Och i kölvattnet efter modern DNA-forskning ”simmar också mörka krafter med rötter i 1940-talets totalitära ideologier”.
Fler myter punkteras. Arkeloger har kunnat följa hur klimatet förändrats genom studier av vattenstånd, pollen och lerpartiklar. Idag tror man att klimatförändringar, snarare än sociala och psykologiska orsaker, drev människor på flykt och ledde till övergång till jordbruk. Jordbruket uppstod ju också parallellt jorden över.
Den svenska bondens rötter i Syrien, Turkiet, Sardinien och Cypern har orsakat kraftiga reaktioner. Några kritiker är besvikna rasister, skriver Bojs, andra besvikna arkeologer. Men mönstret är tydligt. I över tvåtusen år levde jägarna, vid kusten, och bönderna, i inlandet, i närheten av varandra i två parallella samhällen.
Den största folkvandringen sammanföll med klimatförändringen för 8 200 år sedan, när isberg smälte i nuvarande Kanada. De senaste 8 000 åren i Europa är en berättelse om kulturella möten och ömsesidig inspiration. Öst med väst, nord med syd.
Så - vad händer nu med oss, med pågående uppvärmning och förändrade omständigheter? Karin Bojs skriver initierat och blandar de senaste rönen med spekulationer (och ibland rent fantiserande). Faktaspäckat och mycket läsvärt och referenserna, boktipsen och reseråden utgör en ovärderlig tillgång för den som vill gå vidare på egen hand.