Mycket att stå i för nya ensemblen
Man börjar med sex personer, pianist blir Mårten Landström, men ambitionen är att ensemblen ska ha nio musiker. Musikerna kommer att anställas på ett år då Statens Kulturråd bara kan tillstyrka projektmedel för ett år i taget. Mycket talar dock för att ensemblen permanentas. Sedan länge har staten sett ett behov av en fast ensemble som arbetar med samtida konstmusik.
Fyra konserter inplanerade
Det verkar vara lite omtumlande för de inblandade.
- Hur ofta får man vara med och starta en ny orkester, frågar producenten Kjell Englund lite retoriskt.
För 2007 finns fyra konserter inplanerade, alla med framgångsrika svenska och utländska solister, för den nya ensemblen och då som en del av den större kammarorkestern. Den klassiska musiken dominerar men konserten med cellisten Maria Kliegel innehåller ett uruppförande. Och då faktiskt av Hans-Ola Ericsson från Musikhögskolan i Piteå som, för att använda dirigenten Petter Sundkvists ord, under många år inte skrivit en not.
Kammarensemblen har också två andra uppgifter. Förutom medverkan i kammarorkestern ska den arbeta fram en egen konstnärlig profil inriktad på samtida musik - och svara för musik i Piteå kammaropera. Under 2007 blir det dels operathrillern Fyren, dels opera för gymnasiet. För den senare, som kommer upp redan i februar, har Kjell Englund engagerat Maria Sundqvist från Operaverkstan i Malmö, en del av Malmö operan som arbetar för en ung publik. Hon sätter upp Nattvandraren, ett stycke om kärlek och ensamhet.
- Tänk en konsert med scenisk gestaltning, säger Maria Sundqvist.
I verket låter hon Schönbergs sångcykel Pierrot Lunaire möta hans lättsammare kabaretvisor. Sångerna och den talsång som utforskas i sångcykeln framförs av två kvinnliga solister. De uppträder som två klassiska figurer ur teaterns commedia dell´arte-tradition, den käcka Colombine och Pierrot, alltid lika sorgsen. Däremellan finns Harlkein, den smidige och lekfulle. Han görs av Johan Wellton, jonglör utbildad vid cirkusskolan i Gävle. Sina utpräglade personligheter till trots vill de gärna nå varandra, men det är svårt.
- I Sydsvenskan kan ungdomar publicera sina dikter. Jag har följt dem och ser att många använder signaturer där månen, som i mångalen, ingår, berättar hon. Det är något med det där att man är någon annan på natten.
I Nattvandraren sammanför hon pierrotfiguren, som så ofta sitter ensam under sin måne, med en ung publik
Så jobbar vi med nyheter