Folkmusikerna genomskådar honom snabbt, medan konstmusikerna nog tycker att han
är en av dem.
– Men egentligen är jag en hårdrockshjälte eller en popidol, säger Dan Engman med ett för dagen sordinerat skratt.
En förkylning har satt sig på rösten som för dagen gräver sig långt ner i de djupare registren. Men det är ingenting en festivalgeneral kan bry sig om så här dagarna före Pitefolk, världsmusikfestivalen som nu arrangeras för fjärde året i rad på Acusticum.
Till vardags arbetar Dan Engman som föreståndare för folk- och världsmusikprofilen på Framnäs folkhögskolas anrika musiklinje. Folkmusikprofilen är den senaste i raden av skolans musikutbildningar som i övrigt består av jazz, pop/rock och klassiskt, den sistnämnda från 1953.
– Det var ett naturligt steg att starta en linje för folk- och världsmusik för att göra våra musikutbildningar komplett, säger Dan Engman, som visserligen startade sin karriär som pop- och rockmusiker men som ganska snart fastnade för folkmusiken.
Hobbyorkester
Mest känd är han förmodligen från Euskefeurat, bandet som bildades redan på sjuttiotalet och som han själv blev en del av 1986.
Numer är Euskefeurat en hobbyorkester, som fick en nystart 2005 och som hade långtgående planer på både en höstturné och en ny platta i år.
Men sorgen kom ifatt när bandmedlemmen Stefan Isaksson förlorade sin kamp mot cancern och gick bort i augusti.
– Det bästa sättet att hedra Stefan på är att fortsätta spela, resonerade vi, och även om det inte blir någon längre turné kommer vi nu att ge några konserter i Ersnäs, Piteå och Arvidsjaur nästa vecka, säger Dan Engman.
Många arrangörer
Men först ska det alltså bli en fjärde världsmusikfestival i ordningen i helgen. Initiativet är hans från början och förankrat i Pitebygdens musikförbund, där Dan Engman sedan länge sitter i styrelsen, på Framnäs folkhögskolan och bland en mängd olika arrangerande föreningar som samarbetar kring festivalen. För andra året i rad bidrar också Statens kulturråd med pengar till ett producentarvode på halvtid under fyra månader.
– Vi får också ekonomiskt stöd från landstinget, Piteå kommun och Sparbanken Nord, så det finns intresse för festivalen, som är en logisk följd av att vi utbildar folkmusiker här i Piteå, säger Dan Engman.
Drömbokning
Arrangemanget startar redan på fredag kväll med framträdanden av bland annat Lena Willemark, Jonas Knutsson och Mats Öberg, som bildat en spännande trio.
– Deras gemensamma nämnare kan sägas vara Ale Möller, alla tre har funnits kring hans häxkittel i många år.
Förutom många scenframträdanden innehåller Pitefolk också workshops i allt från romska danser, via engelskor, västerbottnisk slängpolska till schottis och dansvariationer från Balkan.
På lördagen gästas festivalen bland annat av Sofia Jannok, Evighetens orkester och Östblocket, en musikgrupp som spelar klezmer- och balkaninspirerad musik, mest eget material.
– För mig som är helt såld på balkanmusik är Östblocket en drömbokning, säger Dan Engman som redan 1998 bildade Framnäs Folklore Ensemble med liknande musikalisk inriktning.
Tjo och tjim
Där ingår självklart eleverna på Framnäs folkhögskola, inte minst de som går folk- och världsmusiklinjen. Men framför allt har de också ett eget band som lystrar till namnet Tjo och Tjim.
Nio elever tar man in varje år. Antalet är noga genomtänkt – det gäller att få plats för alla i en och samma turnébuss. Redan i antagningsprocessen lägger man vikt vid att få ihop ett band, med instrumentalister som kompletterar varandra.
– Intresset för folkmusik är på frammarsch. Idag har vi en helt annan återväxt än för 20 år sedan och vi har aldrig haft så välutbildade folkmusiker som idag. Det händer ofta att våra elever går vidare till högre musikutbildningar, medan andra väljer musiken som en hobby, säger Dan Engman.
Öppen musikform
Vid sidan av musikteoretiska ämnen och enskild undervisning används en stor del av tiden på Framnäs till ensemblespel. När det blir dags för fotografering drar Tjo och Tjim igång den vackra kärleksvisan från Roknäs, upptecknad redan 1893 i Rebakudden vid Hornavan efter Isak Carlssons hustru, bördig från Roknäs.
Gitarristen Edvard Holmlund och fiolspelaren Tim Isaksson har valt folk- och världsmusiken för ”öppenhetens” skull och talar om glädjen i att spela musik som bygger på samarbete, improvisationer och gemensamma lösningar.
– Mina föräldrar var inne en del på folkmusik, men för mig var det ingenting jag lyssnade på under högstadiet och gymnasiet. Men så åkte jag på ett folkmusikläger och plötsligt öppnades hela världen, säger Edvard Holmlund.