Musik som motverkar förruttnelse
Kurirens lokalredaktör i Piteå sammanfattar sina upplevelser av 25 år med Festspeleni Pite älvdal.
Men var kommer alla dessa människor ifrån? Helt plötsligt är de där i sina sommarljusa kläder och med sin glada förväntan. Mest kvinnor förstås, i övre medelåldern - men många och beredda att uppslukas av musiken. Känns som om behovet blivit större. Går att likna vid den ketchupeffekt som Kulturhuset i
Luleå orsakat. Helt plötsligt kom människor ur sina "pörten" för att träffas, umgås, njuta och uppfyllas. Kulturtörsten måste ha funnits där länge.
På vintrarna är det glesare. Är det så att vi Piteåbor då går och segar, missar alla de tillfällen som musikhögskolan och andra arrangörer bjuder? Först när björkarna har slagit ut tar vi oss ut, hög som låg, konstmusikkonnässör som P3-lyssnare. Till en hembygdsgård, en ombyggd sporthall eller en akustiskt fenomenal kyrkobyggnad.
Under festspelen är nu inte bara variationen på olika musiklokaler stor utan också den musikaliska bredden är milsvid; såväl en konsert med amerikanska V8-motorer
(läste förresten att han, Mossenmark, arrangerat och dirigerat Skönheten och odjuret för traktor och harpa i Verona i Italien) och celloproffs som gårdagskvällens njutning av Norrbotten NEO.
Varför då vissa har så svårt att hålla sig i en och en halv timme under en otroligt varierande och välkomponerad konsert, utan måste gå ut för att kissa eller ta sig en rök har jag svårt att förstå. För att inte tala om de som bara måste resa sig innan konserten är slut för att slippa köa vid utgången. Det är väl bara att sätta sig ner och vänta, offra ytterligare åtta minuter av sin dyrbara tid. Sen är kusten klar.
Några konserter har särskilt satt sig i minnet under åren. Kroumata, slagverksorkestern, vid Storforsen. Idenstams orgelkraft i Öjeby kyrka. Ainbusk singers kanske inte supermusikaliska, men oslagbara, opretentiösa närvaro härom kvällen. Eller flickkören Arctic Lights superfriska uppträdande tidigare i veckan.
Jag vet i varje fall vad jag ska göra efter pensionen när det inte är Festspel i Pite Älvdal. Då ska jag resa runt i Europa, bo på billiga pensionat och äta gott samtidigt som jag lyssnar på stråkkvintetter och motor-
cykelkonserter. Hellre det än golf.
Så jobbar vi med nyheter