Mötesplats kring natten
Teater Slava gjorde nattfestivalens hittills bästa invigningsprogram med eld och sång till Nattfestivalen.
Foto:
Det är Gunnar Linder som spelar på flöjten, en shakuhachiflöjt med omisskännligt ljud. Han har rest till Korpilombolo för att spela och för att introducera den japanska flöjten i en workshop. Nu spelar han under invigningen, inramad av de eldar som tänds av teatergruppen Slava från Huddinge, som på hala vägar kört hela vägen upp genom landet från deras senaste framträdande i Danmark. Det säger naturligtvis lite om villkoren för de fria teatergrupperna i Sverige, men också någonting om dragningskraften från Nattfestivalen i Korpilombolo. I år har festivalen flera teman där Japan är ett och skogen ett annat. Det japanska temat drar på allvar igång på torsdag, när en grupp med inte mindre än 17 japanska besökare anländer för att ta del av Nattfestivalens program, vars japanska del bland annat omfattar manga, butohdans, origami, skrivarstugor med haikudiktning och ett uppmärksammande av landets främste haikudiktare Basho. Skogstemat inleddes redan första dagen med ett seminarium på Församlingsgården där festivalgeneralen Linnea Nylund medverkade. - Här har jag fått titeln "skogsbo" och det är verkligen en titel jag kan stå för. Nästan allt jag gör har att göra med skogen, sade Linnea Nylund och berättade om skogen som tanke, plats, skafferi och livsmiljö. Lyckan att vandra i skog
Hemma i gården i Markusvinsa var pappa skogsarbetare i över 50 år. - Jag har växt upp i skog och omgivits av skogsprat så länge jag kan minnas, sade Linnea Nylund och berättade om lyckan att få vandra i skogar och helst sätta sig under en tall i närheten av en myr. Nils Gustav Lundgren från Luleå tekniska universitet disputerade en gång på en avhandling om skogsbruket i Luleå älvdal. Här i Korpilombolo drog han skogsbrukets historia, med särskilt fokus på teknikutveckling och konstaterade bland annat att skogsarbete endast en mycket kort period utfördes av arbetskraft anställd på månadslön av skogsbolag. - Från början var arbetsstyrkan knuten till bondesamhället och senare blev huggaren en slags entreprenör som själv fick betala för sina arbetsredskap och sitt boende. 1975 kom den stora skogsarbetarstrejken, som var den första stora konflikten någonsin i skogen. De strejkande fick igenom alla sina krav på anställning, betalda redskap och traktamenten. Men kort därefter genomfördes den helmekaniserade avverkningen, vilket gjorde att entreprenörssystemet återinfördes, sade Nils Gustav Lundgren. Korpilombolos Nattfestival är den fjärde i ordningen, en lågmäld tillställning som präglas av hög svansföring. Skeptisk först
- Som en sann tornedaling var jag naturligtvis skeptisk när jag hörde att man i Korpilombolo bestämt sig för en festival som ska hylla natten. Men med åren har jag kommit på att idén är genialisk, sade Kurt Wennberg från Pajala kommun, och jämförde med tankarna som ledde fram till Ishotellet i Jukkasjärvi. - Det finns naturligtvis inga begränsningar när man börjar tänka på saken, men det är typiskt att det skulle behövas en colombiansk författare för att få igång våra tankar. Den colombianske författaren heter Léon de Greiff och han lät sin en gång sin litteräre gestalt Gaspar åka till Korpilombolo som han beskrev som den absoluta tillflyktsorten. - Vi har två huvudsyften med Nattfestivalen. Den ena är att det ska vara en mötesplats kring natten. Den andra är att den ska bidra till utvecklingen av bygden, sade Bengt Matti, en av de ansvariga i Korpilombolo kulturförening som arrangerar när han inledde dagens seminarium.
Så jobbar vi med nyheter