Möte mellan likasinnade

Norrbottens kammarorkester gästas av pianisten Ronald Brautigam.
- Jag gillar att spela i Sverige, här finns inte så mycket falska pretentioner, säger han.

Kultur och Nöje2007-01-31 06:00
Marianne Söderberg
Robert von Bahr har sällan fel. Han, musikproducent och skivbolagsdirektör för välrenommerade Bis, brukar göra de mest intressanta av val när det gäller musiker. Väljer med precision de som passar bäst till varje uppgift. Självklart blir det inte alltid affischnamnen, de mest spektakulära. Däremot oftast de bästa. Den holländske pianisten Ronald Brautigam är en av de utvalda. Just nu är han i gång med mastodontarbetet att spela in samtliga Beethovens verk för bolaget. 17 CD ska det bli, tre har redan givits ut. Dessutom har han redan spelat in Mendelssohns pianokonserter men också Mozarts och Haydns kompletta verk för fortepiano, eller hammarklaver som det också heter. För andra bolag har Brautigam spelat in pianokonserter av bland annat Sjostakovitj och Hindemith och på nätet kan man följa hans framfart på konsertscener både i Europa och i USA. Men i morgon spelar han i Kiruna och dagen efter inviger han den nya flygeln i Kulturens hus i Luleå för att senare åka vidare för konserter i Älvsbyn, Haparanda och Piteå. <BR><SPAN class=mr>Spelar som vi vill spela<BR></SPAN>Det är Norrbottens Kammarorkester som lockat till sig Ronald Brautigam för samarbete. <BR>- Vi har lyssnat på hans skivinspelningar och funnit att han spelar Beethoven precis som vi vill spela Beethoven, säger orkesterchefen Kjell Englund. Ronald Brautigam som ofta väljer hammarklaveret, ett instrument som utvecklingsmässigt ligger mellan cembalon och det moderna pianot, utvecklar resonemanget. <BR>- Hammarklaveret var det instrument som Beethoven själv spelade på. Själva soundet skiljer sig en del från det vanliga pianot och genom att veta hur musiken lät när den komponerades och framfördes av tonsättarna själva tycker jag att jag kommer närmare deras tankar om musiken, jag känner mig mer sann, säger Ronald Brautigam. Vetskapen räcker långt och utförandet behöver inte begränsas till hammarklaveret, även om han på de aktuella skivinspelningarna spelar just fortepiano. <BR>- Nej, man kan överföra spelsättet även till moderna pianon, men genom att veta hur det lät kommer jag ett steg närmare tonsättaren. Ronald Brautigam, som bland annat vunnit Hollands främsta musikpris, är känd för sin musikaliska mångfald och bredd. Han spelar gärna verk av okända tonsättare och försöker så gott det går att hålla sig ajour med den nutida musiken. <BR>- Att möta helt ny och ospelad musik håller en musiker skarp och alert, säger Ronald Brautigam. Även där syns likheterna mellan Brautigam och Norrbottens Kammarorkester, som säger sig vilja vila på de tre benen tidig musik, nykomponerad och den romantiska stråkrepertoaren. Delar av detta manifest syns även i det aktuella programmet. Förutom Beethovens andra pianokonsert spelar man denna gång Mozart, Symfoni nr 41, balettmusik från 1940 av Paul Hindemith och ett nykomponerat verk, även det balettmusik, signerat finländaren Kimmo Pohjonen.<BR><SPAN class=mr>Intressant bekantskap<BR></SPAN>Pohjonen, född 1964, är en minst sagt intressant bekantskap med en bakgrund inom rock, folkmusik och allehanda experimentell musik. Hans instrument är dragspelet, eller rättare sagt accordion, och han har gjort sig känd både som musiker, tonsättare och performanceartist. Stycket Lumo-Hohto, som Norrbottens Kammarorkester nu spelar, är uruppfört av dirigenten Petter Sundkvist i ett annat sammanhang och nu har han tagit det med sig till sin orkester. Norrbottens Kammarorkester består denna gång, förutom av sina många stråkmusiker, av en flöjtist, två oboister, två fagottister och två hornister - en besättning som behövs för att bland annat spela de aktuella kompositionerna av Beethoven och Mozart. Nästan samtliga musiker har sina rötter, eller är bosatta, i Norrbotten och för andra gången sitter bland annat den unge Arvid Johansson från Luleå i stråksektionen. <BR>- Det var ju så vi menade när vi satte igång, säger Kjell Englund. <BR>- Det är inte bara hockeykulturen som behöver tid på sig att utvecklas, det tar också tid att bygga upp musikalisk kompetens.<BR><SPAN class=mr>Gillar Sverige<BR></SPAN>För Ronald Brautigam är det spännande att få resa så långt norrut, han som sällan kommer längre än till skivstudion i Åkersberga och konserthusen i Norrköping och Helsingborg när han gästar landet. - Jag gillar att spela i Sverige, här finns inte så mycket falska pretentioner, utan jag uppfattar att både publik och orkestrar är inriktade på musiken, vilket känns befriande. Valet av Beethovens andra symfoni är lite ovanligt. Den tillhör inte de mest kända, spelas sällan. <BR>- Men jag tycker mycket om den, spelar den gärna, säger Ronald Brautigam. <BR>- Den är skriven av en ung Beethoven som följer i föregångaren Mozarts fotspår, men som här låter världen förstå att han är sin egen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!