Möt manganördarna

I Japan är manga (tecknade Japanska serier) och anime (animerad film producerad i Japan) en storindustri där de största serietecknarna ? eller ?mangakor? som de kallas på japanska, är superhjältar fullt jämförbara med västerlandets film- eller musikstjärnor. Det beräknas att över 40 procent av allt tryckt material i Japan är manga. Det säljs över en miljard (1.000.000.000) stycken mangatidningar eller pocket per år i samma land, och anime eller manga har ingen egentlig jämförbar konstform någonstans i Europa. 48 medlemmar Föreningen Wano, eller ?Watashitachi wa Anime no Otaku?, vilket betyder ?Vi är animenördar? på Japanska har 48 medlemmar. Alla är Luleåungdomar mellan 14 och 20 år, med en sak gemensamt, fascinationen för manga, anime, go (ett japanskt brädspel) och Japansk musik, då främst visual-kei (som förklaras senare i denna text), j-pop och j-rock (Japansk rock och Japansk pop). Medlemmarna i Wano träffas minst en gång i veckan. De tecknar mangainspirerade serier, lyssnar på visual-kei, spelar brädspelet go och umgås. Med ojämna mellanrum ordnas det filmvisningar i Filmpoolens lokaler på kronan. ? I Japan är det få som vågar kalla sig för ?otaku? (nörd, red.anm) men här har nörd inte längre en negativ klang. Jag blev fascinerad av främst anime för tre år sedan. För att variationen på det som kommer är så otroligt stor och den skiljer sig från våra västerländska serier, där de flesta karaktärer är superhjältar som räddar världen med stora muskler, säger Oskar Wikström, ordförande i Wano. Stora variationer Variationen på den anime som släpps i Japan och på så sätt senare når Europa är stor. Och dramaturgin skiljer sig också från de amerikaproducerade Disney-filmerna som dominerar här hemma. Stereotypen för Japanska mangafigurer är fortfarande figurer med stora munnar, små näsor och långa ben. Men serierna och dess olika inriktningar är nästan oändliga. Från anime för hemmafruar, till sportnördar, skolelever eller det som kallas för ?hentai?, som omfattar allt från smygerotisk anime till ren porr. Tecknad sådan, alltså. ? När jag sa i skolan att jag sysslade med anime sa de direkt ?hentai?. Alla förutsätter att man sysslar med hentai men så är det ju inte. Västerlänningar förknippar anime och manga med hentai och tror att det är samma sak, vilket är fel, säger Oskar Vikström. Många gånger våldsamma En annan debatt som funnits i Europa på senare år är den våldsfixering som en del av manga- och animeutbudet innehåller. Den debatten verkar inte vara lika stark i Japan. ? I Japan förknippas inte manga och anime nödvändigtvis med våld, sa mangakan Kan till SVT nyligen. Men en relativt stor del av den manga och anime som är populär i Japan är också många gånger våldsam. Några av de mest populära animeserierna på Japansk TV innehåller sin beskärda del av krig, blod och förödelse. Precis som västerlandets actionfilmer, om man så vill. ? Majoriteten av de serier jag har följt från Japan är inte våldsamma, men visst finns dom, helt klart. De serierna som vänder sig till vuxna har också senare sändningtider på kvällarna, precis som vi har i Sverige med barnförbjuden film, säger Oskar. ? Jag har varit i Japan och besökte en mangabutik som var fem våningar. Ju högre upp i huset du kom så blev det våldsammare serier, viss manga har åldersgräns men inte allt, säger Kalle Lindblad. Mangaindustri Det finns också en hel industri i Japan runt mangaserierna och animefigurerna. Japanska flickor som klär ut sig till sina tecknade favoritkaraktärer, och de oräkneliga mangakafeérna i Tokyo där arbetare och skolungdomar kan spendera timmar, ibland dagar i sträck. Vissa av kaféerna har till och med övernattningsmöjligheter och duschrum så man kan ta sig direkt till jobbet nästa dag. Eller då visual-kei, en musikgenre starkt förknippad med manga som fick fotfäste i början av 1990-talet i Japan. Där hårdrocks- och popgrupper influerades av 1980-talets pudelrock-våg, med manligt mink, stora frisyrer, och glättiga, svulstiga scenshower. Det finns mängder av förgreningar även inom visual-kei. Alla musikgenrers har sina visual-keiartister där det visuella, det vill säga utseende och image är minst lika viktigt som musiken. ? Visual-keilåtarna utmärker sig genom att de inte använder samma refräng genom hela låten, de största visual-keigrupperna spelar annars rätt vanlig j-rock eller j-pop, säger Kalle Lindblad.