– Jag har fått i uppdrag att göra några minnesprogram om freden 1945. Då kom jag ganska snabbt på att jag ville åka till Norrbotten och Karlsvik, säger Ylva Mårtens, som står bakom minnesprogrammet.
Hon har tidigare varit redaktör för det numer nedlagda programmet Barnen i P1, där historier berättades ur barns perspektiv eller genom vuxnas barndomsminnen. Hon vill prata med människor som bodde i Karlsvik när det blev fred.
– Mest är jag ute efter barndomsminnen, jag tycker det är spännande att tänka sig vad de vuxna berättade för barnen. Barn har en blick för hur folk såg ut, till exempel vad de hade på sig för kläder. När man kommer upp i åttio-åttiofemårsåldern blir barndomsminnena starkare, säger hon.
Det är inte första gången Ylva Mårtens dokumenterar Karlsvik. För 30 år sedan gjorde hon tillsammans med Kerstin Wixe filmen, Karlsvik en by som gud har glömt, och för drygt tio år återvände hon för två radiodokumentärer om mödrahemmet i Karlsvik. Hon säger att hon känner starkt för Karlsvik – det var dessutom en by som stack ut gentemot andra. Av de ungefär 100 000 ryska krigsfångar som tillfångatogs passerade kring 25 000 genom det norrbottniska samhället.
– Det var massa ryska krigsfångar som kom dit och det var spännande. Det var också en radikal by med radikala arbetare och många barn som bodde där.
Än så länge har hon haft kontakt med en Karlsviksbo som minns när hen fick en kola av en av krigsfångarna och nu vill hon hitta fler människor som minns freden.
– Så fort jag får några napp tar jag första bästa flyg, säger Ylva Mårtens som vanligtvis huserar i Stockholm.
Varför gör du ett minnesprogram om freden?
– Jag tycker det är spännande, för det är något positivt. Alldeles nyss var det minnesprogram om förintelsen och det är naturligtvis otroligt viktigt. Men det är också viktigt att skildra det som är positivt och ger upphov till glädje. Men det kommer naturligtvis handla väldigt mycket om kriget också, det kommer man inte ifrån.
Programmet ska sändas i Sveriges radio i maj. Karlsvik får sällskap av Malmö, dit människor flydde från koncentrationsläger. Med i serien är också Askö gruva i Österåker, som försåg tyskarna med järnmalm. Det som kopplar de tre platserna samman är fokuset på hur de unga upplevde freden.
– Blev de insläppta i någon slags gemenskap kring att det var fred? Norrbotten var ändå väldigt utsatt under kriget, det var så nära Ryssland, Norge och Finland.