Million Dollar Baby

Million Dollar Baby
Regi: Clint Eastwood
Manus: Paul Haggis efter en berättelse av F.X. Toole i boken Rope Burns
Foto: Tom Stern
Musik: Clint Eastwood
Skådespelare: Clint Eastwood, Hilary Swank, Morgan Freeman, Anthony Mackie, med flera.
Fem Kurirhästar

Kultur och Nöje2005-04-08 06:30
Rolf Nilsén
Det finns filmer som man tittar på, konstaterar att man har sett dem och därefter lägger till handlingarna. Och (mer eller mindre) glömmer bort dem. Och så finns det filmer som man bara hamnar rakt inne i, välts omkull av, ohjälpligt drabbas av och varken kan eller vill bli av med.<BR>Filmer som Million Dollar Baby. <BR>En boxningsfilm, på sitt sätt. Men också något så väldigt mycket mera. En flerdimensionell film om tillstånd här i livet som vänskap; kanske till och med kärlek ? om det mänskliga hjärtat i form av en boxningsring ? och förmodligen allra, allra främst: en film om respekt.<BR>Clint Eastwood har i sin regigärning här kapat bort exakt allting som ens liknar klichéer och i stället ersatt det med intelligenta iakttagelser och observationer, av varenda till synes obetydlig emotionell detalj som förekommer i handlingen.<BR>Att se Million Dollar Baby är som att bli träffad, rakt i ansiktet, av en överraskande vänsterkrok som kommer från ? ingenstans alls ?<BR>Vad vi serveras är en både poetisk och tragisk historia och nej, ingen som helst chans: det här glömmer man inte; det här kommer man inte alls undan. Det lär till och med vara så att detta är en i allt väsentligt autentisk (namnen har dock ändrats) berättelse, ur F.X. Tooles bok Rope Burns, som berättar om den outbildade och drygt 30-åriga servitrisen Maggie Fitzgerald som kom från en fattig, rutinmässigt socialbidragstag-ande och helt enkelt klumpigt dum familj i Ozark-området i den amerikanska Södern, och som drevs av den brinnande tanken att hon skulle kunna bli en proffsboxare.<BR>Hon kom till L.A. och fick kontakt med tränaren Frankie Dunn, som först vägrade att ha med henne att göra (språkövning: ?Girlie Tough Is Not Enough?) men som senare insåg hennes potential och förde henne till en karriär som drog in massor av pengar.<BR>Och sedan hände något. Men det kan jag inte ens antyda något om här ?<BR>Clint Eastwood, som fyller 75 senare i år och som de senaste åren har etablerat en andra fas av sin karriär av en allra som mest beundransvärd standard (glöm aldrig förra årets Mystic River), avkräver här sig själv (nej, jag tvekar inte) den allra mest stålskodda och bästa rollprestation som han någonsin har genomfört.<BR>Bättre än han var i De skoningslösa. Än I skottlinjen. Eller i Tightrope.<BR>Hans studie av den ensamme, utan all kontakt med sin vuxna dotter, regelbundet kyrkobesökande, av den irländske poeten Yeats flitigt studerande och av boxning helt besatte Frankie Dunn saknar motstycke. <BR>Det här skulle kunna användas som åskådningsexempel i filmskolor. Det föreligger inte en tillrättalagd eller falskt klingande sekund här. Bara att följa verbalsparrandet och den vid andra ögonblick tysta samförståndskontakten mellan Frankie och hans gamle boxarkompis Scrap (den väldigt sällan mindre än hundraprocentigt magnifike Morgan Freeman) är enbart sann lycka.<BR>Eastwood gör alltså en knockoutprestation. Både som regissör, skådespelare och även som kompositör av filmmusiken.<BR>Men då har vi ännu inte ens nämnt Hilary Swank. Hon investerar allt hon äger och har och kan kommunicera med, i rollen som Maggie. Det lyser omkring henne. Hon rör sig oklanderligt och hon fightas lika oklanderligt. Och bara det där när hon adresserar tränaren Frankie med det där över alla generationer kamratliga ordet ?Boss?, gör att man aldrig vill komma bort från henne eller hela den här filmen.<BR>Million Dollar Baby, som fick några Oscars och som gärna hade kunnat få några flera också, är en film av den där så sällan förekommande och helt oförglömliga sorten.<BR>Innehållande scener som aldrig kommer att lämna mig.<BR>Sättet att skildra boxare påminner om det som John Huston använde sig av i Fat City ? Chansernas stad, med Jeff Bridges och Stacy Keach, från tidigt 70-tal.<BR>Sättet att rent berätta på är världsmästarmässigt. Det finns inget annat betyg att sätta än den fullkomliga bulls eye-femman. Sedan ser ni Million Dollar Baby.<BR>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!