Wordy tappinghood hade kunnat vara soundtrack till tre 15-åringar som jämför mobiltelefonsignaler på bussen. Coventry låter som en MTV-låt. Det är tur att alla låtar tar sig. Det är kul när musik är kul, när man kan fnissa medhållande åt texterna. Det är oerhört sköna beats (takter på svenska). Man vill gärna köra bil snabbt genom ett höstigt landskap. Skivan låter noggrant producerad och precis. I flera låtar sugs man liksom in i låten och snurrar runt. Det är melodiöst och dansant. Ibland låter det som om det hade kunnat vara en Ibizalåt men så lyssnar man till texterna och man befinner sig mer på något hippt café med rödvinet i ena handen och läppstiftet från Urban Decay i andra. Det är elektroniskt men skränigt och lagom med falsksång. Spruckna röster kombinerat med perfekt komp blir som pricken över i:et.<BR>
