Medveten politisk strategi efterlyses

Lagstadgat eller inte ? arbetet tycks gå trögt över landet. Endast 14,5 procent av Sveriges kommuner hade i januari antagit en biblioteksplan, drygt 50 procent sade sig ha påbörjat arbetet medan nästan 35 procent inte hade satt igång ännu. I Norrbotten har endast Överkalix kommun presenterat en biblioteksplan, sex kommuner har börjat arbeta med frågan, medan lika många har arbetet framför sig. Vilar på flera ben Detta fick länsbiblioteket och Kommunförbundet i Norrbotten att kalla till konferensen Biblioteksplaner ? ett nödvändigt gott!, som samlade ett 20-tal kommunpolitiker och 40 tjänstemän till en gemensam dag i Luleå. Det var länge sedan biblioteket var en institution som enbart ägnade sig åt att låna ut böcker. Numera vilar biblioteksverksamheten på flera olika ben. Förutom att tillhandahålla böcker för utlåning och därmed också främja läsning, ska biblioteken vara ett stöd för olika former av utbildning och i sig vara en arena för människors fria kunskapssökande, svara för informationsförmedling och verka som kulturinstitutioner i vid mening. Bland annat ? kraven och tankarna är många kring denna vår kanske mest välkända och omhuldade samhällsinstitution. Ökade klyftor Ändå är statistiken tämligen dyster. Antalet biblioteksfilialer blir allt färre, bokbestånden är krympande, liksom boklån och besökssiffror. 61 procent av landets kommunala skolor saknar skolbibliotek. För de fristående skolorna är siffran så hög som 90 procent. Dessutom ökar klassklyftorna när det gäller läsande, biblioteksvanor och internetanvändning. ? Frågan är vems felet är. Bill Gates eller kommunalrådens, som Jimmy Gärdemalm, chef för Länsbiblioteket formulerade sig i sitt inledningsanförande där han också hälsade politikerna välkomna tillbaka till biblioteksfrågorna igen efter många års frånvaro. Efterlyser bibliotekslag Att biblioteken har betydelse för den lokala utvecklingen och för den sociala och kulturella välfärden är en av utgångspunkterna för Svensk Biblioteksförening vars generalsekreterare Niclas Lindberg medverkade på konferensen i Luleå. Föreningen, som ägs av sina medlemmar bestående av bibliotekarier och bibliotek, har arbetat hårt för att få till stånd en bibliotekslag. Han anser att bibliotekens betydelse för att öka tillväxt och höja utvecklingen i ett samhälle för närvarande inte tas tillvara. För det behövs en väl genomarbetad och strategisk biblioteks-politik. Basen till lärande ? Inom näringslivet talar man om att Sverige måste konkurrera med kunskap i stället för med låga löner. Där är frågan om bra och välutvecklade bibliotek helt avgörande. Biblioteken utgör basen för människors livslånga lärande, vilken betydelse för samhällsutvecklingen får det då när man skär ner på biblioteksverksamheten? Många frågor Även skolbiblioteken omfattas av den nya bibliotekslagen. ? Inom skolan har den så kallade problembaserade undervisningen slagit igenom, en undervisning som går ut på att lära eleverna hur de livet igenom ska söka efter kunskap. Hur går det ihop med nedläggningen av skolbiblioteken, vilka konsekvenser får det, frågade Niclas Lindberg. ? Överhuvud taget måste vi gå igenom bibliotekens många olika roller och ställa oss mycket konkreta frågor. I bibliotekslagen står det till exempel att databaserad information ska göras tillgänglig för alla medborgare ? hur går det ihop med statistiken som säger att endast 47 procent av landets lågutbildade aldrig använder internet? I en annan paragraf står det att det ska finnas lämpligt fördelade skolbibliotek ? det går ju inte heller ihop med statistiken och måste alltså åtgärdas.

Medveten politisk strategi efterlyses

Det sägs ibland att våra bibliotek befinner sig i en identitetskris, att en ny tid kräver en ny syn på verksamheten. Frågan är vilken ? något som ansvariga politiker över hela landet nu ska svara på genom att fastställa en biblioteksplan som krävs enligt Bibliotekslagen.