Meditativ sorgeballad

Kultur och Nöje2007-02-14 06:00
118 som befann sig ombord på den ryska ubåten Kursk (officiellt namn: K-141), som sjönk i Barents hav i augusti 2000, hade någon därhemma som älskade dem.
Alla.
Gunilla Bresky, regissör till den 13 minuter och 45 sekunder kortfattade lilla dokumentären K-141 som utan några större preludier eller åthävor visades i SVT 2 på tisdagskvällen (och som så vitt jag förstår ingen heller har haft vett att reprislägga), såg en fotoutställning i Murmansk om männen ombord på Kursk.
Greps; kände förnimmelsen mellan liv och död på ett tydligare sätt än kanske någonsin tidigare i sitt liv, och sammanställde sedan föreliggande dokumentär.
Det blev en saklig, ändå uttrycksfull och mättat meditativ sorgeballad, där Vladimir Dikanskis musik i bakgrunden lägger ett diskret sorgflor över hela anrättningen.
Murmansk symfoniorkester spelar. Filmen bestod till väsentlig del av stillbilder på ubåtsbesättningen.
Värdigheten och respekten var omsorgsfullt omfattande.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!