Sånger från norr är nämligen ett genomsympatiskt projekt vars värde lika mycket ligger på det etnologiska som det musikaliska planet. Att en folklig visskatt som kunnat ligga och samla damm på ett folkminnesarkiv givits nytt liv genom tre ypperliga uttolkare med lång erfarenhet av musikalisk gränshandel mellan folkmusik och jazz är ju inget annat än lysande, och i sina bästa stunder, när den varma, okonstlade innerligheten i Lisa Lestanders röst möter Jonas Knutssons och Mats Öbergs lyhörda tonplockeri, är skivan en sannskyldig fröjd att lyssna på. Som i den gripande Om dagen där Knutssons sopransax vemodigt kommenterar Lestanders sång medan de flinka öbergska pianofingrarna frammanar ett porlande flöde av sublim melankoli. Kan heller inte undgå att beröras av den kraftfulla Kom låtom oss på jorden eller tokcharmas av den avslutande John Blund -den definitiva , ljuvliga tributen till allas vår sömnchef och hans illustra kompanjoner Gäspus och Nickus.
Varför då inte bara falla pladask när här finns så mycket att glädjas åt? Mest hänger det nog ihop med den litet för välartat ospännande produktionen. Vill man vara vass skulle man kunna säga att just så här, varken mer eller mindre, låter svensk folkmusik när den presenteras i Kulturrådets kommunikéer. Och detta ”varken mer eller mindre” känns ju en smula mediokert för oss som vill ha mer. Och som vet att denna musikantiskt högkompetenta trio kan mer. Helst skulle jag ha velat stänga av strömmen i inspelningsstudion och släpa iväg Lestander, Knutsson och Öberg till en lämplig konsertlokal för att fånga upp de tonäventyr som där äger rum. Men eftersom det nu inte låter sig göras ska jag istället försöka kolla in dem när tillfälle bjuds. Jag har en bestämd känsla av att deras live-förvaltande av denna unika sångskatt från Umeå, Överkalix, Arjeplog, Vilhelmina, Tavelsjö, Medle, Norsjö och Älvsbyn kan sparka stjärt rejält.