Med tiden som djupdimension

Britta Marakatt-Labba har utvecklat sitt bildberättande ur den kvinnliga samiska handarbetstraditionen och bearbetat det till ett nytt eget gestaltande konstnärligt uttryck. De flesta av Britta Marakatt-Labbas textiler är små arbeten i kammarformat. Ofta handlar det om det inre livet och om vår plats i livsflödet. Förfäderna delar gärna utrymme med samtidens människor, renhjordar och vargar, medan i den här utställningen utgör klimatförändringarna den genomgående fonden i bildtematiken. Hon broderar sina bilder, ofta på små fastsydda färgade tygstycken eller på screenade mönster vitt mot en vit botten vilket ger miljöantydningar. Med stygn efter stygn, i tunn svart tråd, tecknar hon renhjordarnas hornkronor och björkskogens sly som krackelerade mönster över bildytan. Små bitar av färgat kläde ger accenter i det vita. Broderade figurer i olikfärgade huvudbonader sitter som karttecken i landskapen. Trädstammarna utgörs av smala tygstycken fästade med kastsöm. I några bilder utgör plastpresenning grundmaterialet för maskinsömsmönster i andra bilder experimenterar hon med uringarvat fiskskinn som material. Tiden är en djupdimension i Britta Marakatt-Labbas bilder. Att brodera är i någon mån att med eftertanke nästa tiden vid ett stycke tyg. I det här fallet vår gemensamma samtid och de problem för den samiska kulturen som miljöförändringarna innebär. I många bilder ser vi det katastrofala som händer när permafrosten och isarna smälter och underlaget för renförflyttningarna försvagas. I andra bilder ser vi konsekvenserna för skogen när vinterstormarna fäller den skog som vintertjälen höll upprätt. I en liten bild ser vi enbart de svarta klorna, ögonen och nosen på isbjörnar som försvinner i den smältande isen. Bilden Rådslag är en smått divinatorisk illustration till den nu så aktuella och misslyckade miljökonferensen i Köpenhamn med, som det brukar heta, mycket snack och lite verkstad. Man anar en frustration och ibland en uppgivenhet inför sakernas tillstånd. Tematiken är politiskt korrekt, inte mindre angelägen för det, men jag har ett problem med vissa bilder i den här utställningen. Jag kan inte hjälpa att jag hellre fastnar för de bilder jag inte helt förstår än för de där budskapet är uppenbart. Konst i förnuftets tjänst har en förmåga att tygla det poetiska innehållet.

Med tiden som djupdimension

Traditionellt utgör basen för den samiska kulturen och identiteten språket och berättelserna, rennäringen och det som är kopplat till den, jojken, handaslöjden och sömnaden.