Med smak av norrsken och vemod

Men nu är det ?mailmale? som gäller ? ?ut i världen? på meänkieli ? för denna märkvärdiga tornedalska upplevelse-export. I fyra dagar bjuder folkmusikgruppen Jord i samarbete med Ylipää och Abrahamsson på en musikalisk smaksättning på Norrbottens museum. Fyra föreställningar, eller rättare sagt vandringar genom museet, där Jord står för musiken från sina nya platta Mailmale och matkonstnärerna för smaken som inspireras av musiken och stämningar. Svävande porslinsskedar På Norrbottens museum är arbetet i full gång. I trapphallen ska norrskenet hålla till, både i ljus och musik. Här och där svävar vackra porslinsskedar som senare ska fyllas med smaken av just norrsken. I museets vackraste rum högst upp i huset testar några av medlemmarna i Jord ljudet och längst nere i kaféet stämmer Erling Fredriksson sin harpa och tar prövande upp sången Kaikki ilot jotka minä täällä sain efter Hilda Ajanki. En vacker visa som berättar om att sorgen och glädjen hör ihop, att inget existerar utan det andra. Sorgen, konstaterar vi, kan nog smaka på många olika sätt och när det gäller just denna visa tänker Björn Ylipää smaksätta vemodet. Hur vill han inte gå in på, han är noga med upplevelsen, vill inte avslöja för mycket innan. Det är som sagt var inte första gången han smaksätter musik. Förutom samarbetet med Erling Fredriksson och Tornedalsteatern smaksatte han en av Bo Kaspers orkesters plattor under en middag på Moderna museet. Här är det stämningarna i Jords musik han ägnar intresse, inte låt för låt. Smaken av utflyttade I ett av museets rum har Björn Ylipää och Lena Abrahamsson spikat upp 6.924 mandelpotatisar, var och en symboliserande varje invånare i Pajala kommun i december 2004. De 128 som försvann från kommunen det året har lämnat ett tomrum i form av en cirkel efter sig. Cirkeln återfinns i rummet på ett bord där publiken kan smaka på olika vidareförädlingar av mandelpotatis. För frågan är vart de utflyttade tagit vägen och hur det smakar där de befinner sig.  ? Man talar alltid om utflyttning i negativa termer, på samma sätt som man talar om exporten av naturresurser eller råvaror som förädlas på annan ort. Men kanske smakar mandelpotatis mycket gott till rökt ål, säger Björn Ylipää. Själv har han också gjort resan bort från Tornedalen och ?förädlats? på Grythyttans restauranghögskola. I Pajala drev han restaurang, lagade italienskt och grekiskt, och upptäckte den egna matkulturen först när han kom hemifrån.  ? Jag flyttade eftersom jag upplevde att jag hade slut på idéer. Jag var 36 år och tänkte först söka mig ett restaurangchefsjobb eller något liknande, men hade alldeles för dåligt självförtroende, tyckte inte att jag kunde någonting. Därför blev det Grythyttan och där fann jag mina rötter. Björn Ylipää tror att framtidens restaurangmat kommer att handla allt mer om husmanskost och mat som man inte längre lagar hemma. I Sverige finns en stor öppenhet för mat inspirerad från andra länder och olika kulturer.  ? I Tornedalen ska vi inte sitta och tycka att vi är så duktiga och stänga oss inne. I stället ska vi utveckla det vi har och ge det till världen, säger Björn Ylipää, som jobbar för att utveckla den gamla husmanskosten för den moderna människan. Problemet med många gamla maträtter är att de är för feta för oss i dag och Björn Ylipää experimenterar bland annat med palt som inte är större än en golfboll, smalare varianter av torrköttssoppa och ?dopp i kopp? på nytt sätt. Numera bor Björn Ylipää tillsam-mans med sin sambo och kollega Lena Abrahamsson i Skåne, men har uppdrag över hela landet. I det här sammanhanget kallar de sig för matkonstnärer, för att understryka sin rätt till den fria tolkningen.  ? Det lustiga är att man kan söka pengar från till exempel Statens kulturråd för att göra utställningar om mat, men inte för utställningar med mat. Tanken på samarbetet med Jord har funnits i många år och länge har Björn Ylipää tänkt på att smaksätta norrskenet. Så skrev Erling Fredriksson låten Norrsken, som finns med på Jords senaste skiva, och då var det bara att sätta igång. Norrbottens museum ställde upp som värd, Tornedalsteatern lånar ut ljus, Norrbottensmusiken ljud och Norrbottensteatern scenografihjälp. De fyra medlemmarna i Jord ? Gun Olofsson, Susanne Rantatalo, Jan Johansson och Erling Fredriksson ? har dessutom blivit fem, efter att Erling Fredriksson gjort ett vådligt fall från en stege hemma i Tärendö, något som resulterat i en gipsad vänsterhand. Därför lånar man in den meriterade Tommy Skotte på bas inför äventyret på museet. Men hur var det nu med smaken på norrskenet?  ? En slags sorbet blir det. I olika färger. För lika viktig som smaken är det visuella och vårt smaksatta norrsken ska sväva i luften, säger Björn Ylipää.