Med respekt för gamla gårdar

Kultur och Nöje2007-09-05 06:00
Lennart Johansson, dalmas och ingift i släkten Ivari, räddade fruns hemgård från att förfalla. Att besöka Suogården med anor från 1860-talet är en riktig historielektion. <BR>Suogården ligger i byn Korpikylä, drygt tre mil norr om Haparanda. Den ligger andlöst vackert på udde vid Torneälven, strax nedanför forsen Matkakoski. Forsen gör sig alltid påmind då bruset hörs tydligt när man går mellan gårdshusen. Det är en typisk tornedalsgård med totalt åtta byggnader från 1800- och 1900-talet som är byggd i fyrkant kring en gårdsplan. Namnet har gården inte fått från släkten Ivari som huserat där utan från marken den står på. <BR>- "Suo" betyder myr på svenska. En gång i tiden var detta myrmark vilket vi såg när vi grävde i marken för att rikta upp "aittorna", eller härbrena, säger Lennart Johansson. <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>Räddaren från Dalarna <BR></STRONG></SPAN>Lennart Johansson kom till släkten Ivari efter att giftermålet med Elsa, dottern på gården. För cirka tio år sedan kontaktade han Norrbottens länsmuseum och fick gården att bli kulturminnesmärkt. <BR>- Jag kommer ju från Vansbro i Dalarna och där har vi respekt för gamla hus. Vi gillar inte att riva ner utan vill bevara gamla hus och gårdar, säger Johansson. <BR>Han berättar att den sista av barnen Ivari som bodde på gården, Gustav Ivari, 92 år, berömt honom för insatsen. <BR>- Han sa att "hade inte du tagit hand om det här så det ruttnat bort alltihop", säger Johansson som bor i Gammelstad "till vardags". <BR>Större delen av somrarna har han vistats på gården och pysslat med restaureringen. <SPAN class=mr>Gårdsliv förr i tiden </SPAN>I de olika byggnaderna finns redskapen och inventarier bevarade för att visa hur livet var på gårdarna förr. <BR>- Man var nästan helt självförsörjande men det var hårt arbete. Till och med sitsen på utedasset lutar framåt så att man inte blev sittande för länge. <BR>Ladugården var den byggnad som var i sämst skick men har restaurerats nästan klart. Det är en stor ladugård som hade hela 28 båsplatser för korna. Dessutom rymdes kalvar längs efter väggarna. <BR>- Sedan hade man grisar, får och hästar också, säger Lennart Johansson som tror på en återinvigning av gården 2009 då allt ska vara helt klart. <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>Kulturhusets dag </STRONG><BR></SPAN>Riksantikvarieämbetet har i samråd med Norrbottens museum valt ut vissa visningsobjekt i landet, ett av dem är alltså Suogården som utsetts till kulturhus. Den 9 september är det kulturhusets dag med öppet hus och visning av gården med gamla bruksföremål. Både manliga och kvinnliga slöjdare ska visa alster som förr var viktiga för en gårds överlevnad. <BR>- Alla är välkomna. Jag hoppas att skolelever också får koma hit och se hur det var förr. Jag brukar säga att om man inte ser bakåt och inte ser framåt - ja, då får man se upp, säger Johansson och skrattar.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!