Med plats för besökare och utställningar

Drygt tio år senare är det nu återigen dags för museipubliken att ta plats på andra våningens över 100 kvadratmeter stora utställningsyta efter att kontoren rivits i rasande fart. - Det har faktiskt gått mycket snabbare än vi trodde, så vi kan köra igång här redan till hösten, säger Henrik Ygge, chef för Norrbottens museum publika avdelning. Firar 125 år
Just denna dag fylls vattnet på i spegeldammen utanför museet som byggdes 1936. Men ett museum fanns redan tidigare och nästa år firar länsmuseet i Norrbotten, som var det femte i ordningen i Sverige, 125-årsjubileum. - Jämfört med andra länsmuseer går vi emot trenden, säger museichefen Curt Persson. - Där bygger man ut husen och satsar stora pengar på basutställningar som kommer att stå i många år framöver. Vi skapar också större utställningsytor, men kommer inte att bygga fast oss i basutställningar som det tar flera år att förbereda och färdigställa och som sedan ska stå i sju, åtta år för att motivera både kostnader och möda. Under en så lång period hinner det hända mycket inom det historiska fältet. Tematiska utställningar
I stället väljer Norrbottens museum att satsa på något man kallar tematiska utställningar, med en varaktighet på mellan ett till tre år. Till detta ska läggas ett trettiotal tillfälliga utställningar varje år. Curt Persson liknar länsmuseets pågående organisationsprocess vid ett dominospel, där varje bricka står i förhållande till en annan. När han tog chefsjobbet 2004 ingick det i uppdraget att inleda en översyn av personalorganisationen och att synliggöra museet "inne i länet", ett uttryck han myntade på vägen. - I dag är Norrbottens museum Sveriges mest decentraliserade länsmuseum med 160.000 användare. 45.000 av dem kommer hit till huset i Luleå och nu är det byggnadens tur att komma med i den process som inleddes 2005, säger Curt Persson. Omfattande flytt
Medan många av landets regionala museer är organiserade som stiftelser, föreningar eller aktiebolag utgör Norrbottens museum sedan 1999 en driftsenhet inom landstinget. Under de senaste åren har museet kunnat flytta över personal, arkiv, bibliotek och delar av föremålssamlingarna till Björkskatan där vårdavdelningar fått ge plats för annan verksamhet. - Därmed fick vi tillgång till fantastiskt bra lokaler där arkiv och referensbibliotek kunde öppnas för forskare och allmänhet. Under de kommande åren flyttar vi över hela vår föremålssamling från magasinen på Trädgårdsgatan och redan till hösten kommer vi att kunna hålla våra magasin öppna för besökare och dessutom presentera mindre utställningar med föremålen ute på Björkskatan. Processen har enligt Curt Persson varit mödosam. Dessutom har den varit osynlig för museibesökarna. - Personalen har lagt ner ett enormt jobb och nu hoppas vi att det ska resultera i något positivt för våra användare. Närmast på gång är en längre samisk utställning med utgångspunkt i Ossian Elgströms målning Björnfesten, som just nu filmas av museets Staffan Nygren. Den hängde en gång i basutställningen på andra våningen och plockas nu in i en längre utställning en trappa upp. Redan har det populära lekrummet fräschats upp, bland annat med nybyggd handelsbod och ett litet skolhörn. Renoveringen av rummet kommer att fortsätta till hösten. - Om det här rummet är bra gestaltat kan man lyfta in många fler visningar och pedagogiska verksamheter hit. Redan nu inbjuder rummet till intressanta samtal, inte bara med barn och unga, och vi vill satsa på det här och göra det till en statusutställning, säger museipedagogen Ida Renlund. Norrbottens första historia
Till sommaren kommer museet också att kunna erbjuda besökarna audioguider på olika språk, bland annat till utställningen Kring finska kriget 18080-1809 som ersatte montrarna i det 1900-talsrum som dominerade ett av våningsplanen. Utställningen är ett exempel på den typ av tematiska utställningar som museet kommer att satsa på. Den invigdes under förra årets så kallade märkesår, men kommer att få stå kvar eftersom länet i år firar 200-årsjubileum. - Min vision är att vi 2012 ska satsa på en stor arkeologisk utställning med Norrbottens första historia, säger Henrik Ygge, som efter många enkätundersökningar bland besökarna väl känner till vad som efterfrågas. Klimatet ett problem
- Museibesökarna vill se kulturhistoriska utställningar. De vill veta mer om föremål, om skogen, malmen, järnet. Men ett av våra stora problem här på museet är faktiskt klimatet. På sommaren kan luftfuktigheten uppgå till 40 procent i Norrbotten, på vintern bara till 6 procent. Det gör att vi har väldigt svårt att ställa ut träföremål, för ett tag sedan fick vi till exempel plocka bort en möbelgrupp i 1809-utställningen eftersom den for så illa. Men trots att stora kontorsytor nu återigen blir tillgängliga för besökarna kommer delar av personalen att finnas kvar på Norrbottens museum. - Vi som jobbar på den publika avdelningen blir kvar i museet och i huset intill, säger Henrik Ygge.