Med forskarblick på skräckfilmen
- Samhället ser ner på skräckfilm och skräckfilmsfantaster. Därför vill jag ge en djupare förståelse för deras känslomässiga reaktioner inför skräckfilm, säger Jonas Danielsson, skräckfilmsbrukare och etnolog.
Enligt Jonas Danielsson är det få filmer som betraktas med så skeptisk blick som skräckfilmer.
- Genren provocerar både visuellt och moraliskt och har betraktats som både sjuklig och potentiellt farlig. När jag sökte pengar för att skriva min doktorsavhandling fick jag höra att skräckfilm är lågkulturellt och därför inte har något i akademin att göra. Man ifrågasatte vad ämnet har för betydelse för världen och samhället.
Jonas Danielsson anser dock att skräckfilm är en konstform som ger en mer sann bild av verkligheten än exempelvis en romantisk komedi med Julia Roberts.
- Det är få som lever i lyckliga äktenskap, konstaterar han och tillägger:
- Eftersom man inte blundar för samhällets mörka sidor i skräckfilm antas de, som inte tittar på skräckfilmer, leva ett tämligen förljuget liv.
Medieetnografisk studie
I avhandlingen Skräckskönt, om kärleken till groteska filmer - en etnologisk studie, har Jonas Danielsson intervjuat 20 skräckfilmsbrukare, tjejer och killar i åldern 19-35 år från Kalix i norr till Lund i söder. I forskningsarbetet har han även använt sig av internetbaserade diskussionsgrupper, fanzines (tidningar av fans för fans) och hemsidor.
Syftet med avhandlingen har varit att göra en medieetnografisk studie av skräckfilmsbrukarnas drivkrafter för att titta på skräckfilm. Hur de ser på skräckfilm, känslor som framkallas av filmupplevelsen och vilka diskussioner som filmerna väcker.
- Effekterna av skräckfilm och "videovåld" debatterades intensivt i början av 1980-talet och debatten pågår än idag. Skräck- och våldsfilmer utpekas emellanåt som orsaken till brott. Därför vill jag skapa ett möte mellan människor som växte upp med videovåldet. Visa på varför de intresserar sig för skräckfilm.
I Skräckskönt framgår att skräckfilmsfantaster söker efter speciella känslor i skräckfilmen. De mest framträdande är rädsla, äckel och lust.
- De gör klara skillnader mellan fiktion och verklighet vilket är avgörande om genren ska bli underhållande. De som inte kan göra de skarpa distinktionerna kan inte heller uppskatta skräckfilmens berättelser som då blir för påträngande, säger Jonas Danielsson.
I likhet med en konstupplevelse är syftet att bli berörd.
- Jag tycker att konst ska kunna provocera. Men skräckfilmens roll som metafor för det oordnade kan vara en av anledningarna till att skräckfilmen kan upplevas som hotande. Detta då skräckfilmen ofta exploaterar gränsområden som tyglas i den offentliga kulturen.
Provocerar moralen
Skräckfilmen möjliggör alltså utlevelse av rädsla.
- Skräckfilmsbrukare ser ofta på filmerna för att få tillfälle till de starka känslor. Filmbilderna provocerar den så kallade inbyggda moralen, även hos skräckfilmsbrukare, men har inget med verkligheten att göra. I likhet med schack, som inte är ett riktigt fältslag eller monopol, som inte är riktiga transaktioner av kapital, ses skräckfilm som ett slags spel där brukaren involveras genom speficika regler. Dessa lämnar han/hon bakom sig när filmen slutar.
I sin avhandling beskriver Jonas Danielsson spelets regler. Hur resan bort från den accepterade mänskliga moralen, i bilder av ondska, våld, kvinnlighet, manlighet, normer, moral, leder till funderingar och diskussioner.
- Poängen med skräckfilmsunderhållningen är att den är en upplevelse likvärdig all annan underhållning. Skräckfilmen kan vara en lustfylld förströelse som allting annat.
Så jobbar vi med nyheter