Drygt 1.000 mil i en Volvo 740. Färden genom Australien var Annica Nordlunds första stora kliv in i vuxenlivet. Vad hon inte visste då var att reseäventyret skulle bli första kapitlet i en ännu större saga.
- Vår bil gick sönder i öknen med 80 mil till närmaste stad. Vi fick lifta och jobba på motell. Då hade jag tid att behandla bilder jag tagit. Jag hade med mig dator och fotoutrustning, säger hon.
Annica Nordlund växte upp i Vibbyn och Boden men tillbringade gymnasieåren på filmarbetarprogrammet i Luleå.
I mötet med henne golvas man av målmedvetenheten. Hon är en av de unga kvinnor som ibland, nästan nedsättande, benämns Duktiga Flickor. Ett epitet som lite slängigt läggs på tjejer som tidigt skaffar sig högre utbildning och lämnar Norrbotten för stora vida världen.
Gör-det-själv
Annica Nordlund beskriver en uppväxt utan utrymme för mjäk. Man skulle reda sig, fixa grejer, bli det självklara subjektet i sitt eget liv.
- Mina farföräldrar var bönder, det var ganska hårda tag från början. Vi hässjade hö, det var fysiskt redan när jag var liten, säger hon.
Som tonåring fick Annica Nordlund smak för foto och jobbade extra för att ha råd med kameraprylar.
- Jag började fota i naturen: skog och djur. Fascinerades av att kunna frysa en millisekund av ett ögonblick. Sedan gick jag över till att fota människor. Jag jobbar inte i studio utan helst utomhus. I en miljö där människor känner sig trygga är det lättare att närma sig. Det är då man lyckas placera berättelser i bilderna.
Men vad är hemligheten bakom en bra bild? Annica Nordlund funderar en stund.
- Kanske att man ser saker innan de sker. Lär man känna personen vet man kanske att han blir lycklig av kaffe. Då kan man förutse att när han lyfter koppen kan jag fånga den där känslan i bild.
Så småningom växlade fotointresset in på ett nytt spår.
- Jag började se det mer som konst, gjorde tavlor med egna ramar, säger Annica Nordlund.
När Enter Galleria öppnade i Boden ställde hon ut bilder på Café CQ.
Headhuntad
Efter Australienresan, med självkänslan stärkt av överlevda eskapader, började Annica Nordlund nosa på framtiden.
- Jag hade ännu en utställning och fick sex av 20 tavlor sålda. Sedan kom förfrågningar om olika fotojobb. Men jag kunde inte ta på mig något med min hobbykamera, så jag bestämde mig för att köpa utrustning och satsa.
Annica Nordlund blev headhuntad till kommunikationsbyrån Pronto, där hon anställdes som fotograf och AD.
- Det första jag fick ta tag i var Skrytboken, en bok på 100 sidor om Boden. Då fick jag utvecklas och lyfta, som fotograf är det stort att få göra en hel bok.
Jobbet på byrån var en jätteutmaning men reseminnena värkte i bakhuvudet.
I höstas sökte Annica Nordlund till Photography Studies College i Melbourne - och kom in. Grejar hon tre års tuffa studier får hon en fil kand med sig från Australien.
- Konstigt nog ser jag fram emot ensamheten. Det blir spännande att se hur jag fixar att stå på egna ben. Melbourne är en fantastisk stad, kulturell och ung.