Med dramatiska utgångspunkter
Två debutanter kommer med böcker med anknytning till Norrbotten och Luleå. Det är Lars G Carlsson som i dagarna ger ut sin allra första roman Danko och Flamman, och Ann-Christine Liinanki som skrivit romanen Storsien - 100 år i en norrbottnisk by.
ROMANDEBUTANT. Statsvetaren och nuvarande rektorn på högskolan i Kristiansstad, Lars G Carlsson, debuterar nu med en roman som tar sin utgångspunkt i attentatet mot Norrskensflamman 1940.
Foto: Håkan Gidlöw
Litterär debut begår också Ann-Christine Liinanki som skrivit romanen Storsien - 100 år i en norrbottnisk by. Boken utspelar sig i den lilla byn som under kriget blev hemvist för regeringens så kallade arbetskompanier, i praktiken interneringsläger för kommunister och radikaler - men inte för nazistsympatisörer. - Storsien är min mammas hemby och jag har tillbringat mina sommarlov där. Berättelsen om arbetslägren har jag hört sedan jag var barn och så en dag bestämde jag mig bara för att skriva en bok, säger Ann-Christine Liinanki. Attentatet mot Flamman
Attentatet mot Norrskensflamman och interneringslägren i Storsien hör ihop historiskt sett. Storsien öppnades 1939 efter att Sovjetunionen angripit Finland. Året efter, i mars 1940, iscensattes attentatet mot Flamman, en tidning som stod Sovjetunionen nära. Fem oskyldiga personer omkom - två barn och tre vuxna - och i Storsien, där en anhörig till två av de dödade satt internerad, fruktade man för sitt liv och organiserade vaktkedjor om nätterna av rädsla för att någon skulle sätta eld på barackerna. För förlaget är kopplingen solklar när det gäller lanseringen av böckerna, men författarna har skrivit ovetande om varandra. - Jag har skrivit en roman som spänner över 100 år, lagt ett tidspussel som börjar under slutet av 1800-talet och slutar i nutid. Arbetslägren och händelserna kring det finns med som en del i min roman, säger Ann-Christine Liinanki. Vacker grav
Som gammal Luleåbo och barn i huset till Carlssons livs på Östermalm har Lars G Carlsson vuxit upp med berättelser om attentatet mot Flamman. Hans mamma, som umgicks med några av de drabbade familjerna, tog honom en dag till den vackra graven på kyrkogården. Där läste han för första gången Ragnar Jändels dikt om Gorkijs Danko - ynglingen som dog för världens mörkers skull. - I Gorkijs saga var Danko en ung idealist som tog ut sitt hjärta för att lysa upp världens mörker. Det är en bra bild av en människa som ställer sig till förfogande för det goda. Men det finns ett problem - tar man bort sitt hjärta blir det tomt där det skulle ha suttit, säger Lars G Carlsson, som i sin roman rör sig i tre tidsepoker kring gärningsmannen Leo - den så kallade journalisten i Flammanattentatet - och hans son Lennart. Sonen Lennart, som i sin ungdom var kommunist, har aldrig kunnat försona sig med sin pappas brott. När pappan dör spelas det förflutna upp igen. Totalitära idéer
- Men Lennart har själv i många år hyllat en ideologi där det politiska våldet är en accepterad kampmetod. Många i min generation har varit besjälade av olika former av totalitära idéer, men vi råkade leva i en tid där våra idéer aldrig på allvar behövde sättas på prov. I andra tider får totalitära idéer en helt annan betydelse och det tycker jag är en intressant utgångspunkt, inte minst som ett sätt att ompröva sig själv och sin tid, säger Lars G Carlsson. När han började söka sig till romanens svåra form hade han inte heller tänkt nämna Flamman-attentatet vid namn, eftersom han ville att händelsen skulle utgöra utgångspunkten för en berättelse av mer principiell karaktär. Men lektörer rådde honom till att nämna de rätta namnen. - Jag lägger inget pussel kring själva dådet, det har Ulf Oldberg redan gjort i sin bok Attentatet mot Flamman. Jag använder mig både av verkliga och fiktiva namn och jag förväntar mig att människor kommer att säga att så där gick det inte till. Men jag skriver alltså inte om Flammanattentatet i sig, utan om två män ur olika generationer, säger Lars G Carlsson.
Så jobbar vi med nyheter