Med dragning åt svärtan

Tre självporträtt hänger på rad i Galleri Skådas lokaler. Tre akvareller där papper och färg gått hårda duster mot vattnet från en blomspruta. Målade vertikalt, inte horisontellt som oftast är fallet när man sysslar med lättrinnande akvarellfärger. Bilderna bildar stark kontrast till de omgivande. Porträtt är nämligen ingenting Peter Sundström brukar syssla med, för honom är det nästan alltid landskapen som gäller i hans måleri. - Jag har tänkt på att självporträtt åstadkommer man genom att betrakta sig själv utifrån. Landskap däremot är en slags inre betraktelse, säger Peter Sundström. Vattenfärg
Han delar sin tid mellan grafisk formgivning och akvarellmåleriet. Målat har han gjort sedan 1980-talet, men det verkliga språnget tog han många år senare under en kurs med den legendariske akvarellisten Arne Isacsson på Gerlesborgsskolan. Fram tills dess hade han målat med vattenfärg, det var så det kändes. I början av året ställde Peter Sundström ut på ett galleri i Stockholm, senare under våren i Överkalix. Efter månadens utställning på Skåda, den första för säsongen på galleriet, blir det utställning hos Konstföreningen i Älvsbyn. Intensiva perioder
- Men egentligen är det som vanligt, jag borde måla mer, ta mig den tiden, säger Peter Sundström, som ofta målar koncentrerat under intensiva perioder. Flera av de bilder han nu ställer ut har han gjort på plats i Abisko. Fjällmotiv, ljusare i färgen än det vanligtvis brukar vara i Peter Sundströms bilder. - Titta på den här till exempel. Den har jag gjort en ljus och vacker dag i Toscana, men den ser kanske mer ut som en nattbild från Kebnekaise om hösten, säger Peter Sundström, som brukar skaffa sig anledningar att åka bort och se nya landskap som inspirerar honom. Skiftande landskap
Marocko, Toscana, Lofoten, Indien och Tunisien är exempel på var han hittat motiv under senare år. Det landskap han omger sig med dagligen får han inte riktigt syn på. Måleriet tar hela tiden nya vägar, länge har han strävat mot djupet och tyngden i en teknik som ofta resulterar i flyktiga och ljusa bilder. Gillar det mörka, men konstaterar lite förvånat att hans Abisko-bilder faktiskt är ganska ljusa. - Det är en utmaning att arbeta mot det mörka i akvareller, det blir mer tyngd i bilderna då, de känns i magen på ett annat sätt. Samtidigt får man passa sig för det svarta, det kan lätt bli lite effektsökeri. Det får inte bli för snyggt.