Med tanke på hur mycket musik som kommit från Luleå (det går inte ens att börja räkna upp: det skulle bli en textmängd lika lång som denna krönika i övrigt) genom åren, som gett avtryck långt utanför kommungränsen, är det rätt konstigt att Luleå aldrig haft en så kallad rockklubb.
Med rockklubb menar jag ett ställe som drivs av åtminstone delvis kommersiella intressen. En restaurang med utskänkningstillstånd, som dessutom tror att det här med att boka band och spelningar är en rätt bra idé. Dels alltså av kommersiella skäl: klart det skulle bära sig – man behöver ju inte ha miljonprojekt i stil med Carolas julshow eller Rhapsody in Rock – tror tillräckligt många vill inmundiga en spelning, en burgare och en till sju öl nån gång emellanåt för att det inte skulle vara ett ekonomiskt haveri.
Det funkar och har funkat i en mängd städer. I Umeå hade man Scharinska. I Växjö har man Cafe de Lux. I Malmö, Blå båten. I Kalmar har man Stensökrogen och i Piteå Krokodil. Och så vidare, och så vidare. För att inte tala om de kulturella och konstnärliga värdena.
Missförstå mig rätt nu, jag riktar ingen kritik mor vare sig Ebeneser, Föreningsgatan 7 eller Loungen i Kulturens hus. Men jag pratar om något annat. Något i stil med det Klubb Makten försöker göra, och i viss mån gör, på Bistro Norrland. Men på ett ställe där det liksom ingår i grundkonceptet. Där en krögare i samförstånd med en arrangör kan lita på varandra, att man gör varandra en tjänst, att man att man har ett verkligt utbyte av varandras expertis. Och varför nöja sig med en simpel rockklubb? Man skulle kunna ha en övernattningslägenhet i stället för en loge. Och de gånger som inga artister i krögarens/arrangörens prisklass/intressesfär är på turné i norra Norrland kunde man husera exempelvis musiker från Austin. För Austin och Luleå har ju någon slags relation med varandra. Man kunde använda den som övernattningslägenhet, bjuda in folk från hela Sverige, ja, hela världen. För att skriva, för att få se en annan del av världen. Det kunde vara andra än musiker. Det kunde vara dramatiker, författare, poeter, serietecknare, vad som helst egentligen.
Det skulle kunna vara en kommunal angelägenhet. Finns ju hur mycket good-will som helst i en sån här grej. Man skulle kunna införliva universitets studenter. Det kunde vara ett ställe att arrangera klubbar på, spelningar, uppläsningar, utställningar, lan: igen, vad som helst.
Det finns ett hus mitt på Rådstugatan. Det är ett av Luleås äldsta och heter Bergströmska gården. Det skulle vara perfekt. Det fanns planer för det huset, vad jag förstår men just nu är det lite oklart vad som ska hända. Och om någon redan bestämt vad som ska hända där finns det säkert andra hus. Så detta är kanske ett tips lika mycket som en dröm. Saken är även den att det finns arrangörer som letar lokaler. Jag tror även det finns krögare som tänker i de här banorna. Framförallt finns det ett behov av precis ett sånt här ställe. Det har funnits hur länge som helst.