Mästerlig skildring av kaos och förvirring i Somalia

Den här boken handlar om Jeebleh, som efter 20 års exil i New York kommer tillbaka till Mogadishu, den stad där han växte upp och där han satt fängslad. Jeebleh och hans bäste vän greps samtidigt, då när Siad Barre grep makten, men medan Jeebleh helt oförklarligt frigavs och kunde ta sig ut ur landet blev vännen Bile kvar i fängelset. Nu kommer Jeebleh tillbaka för att besöka sin mors grav och ge hennes själ frid, och för att hjälpa sin vän att återfå sin kidnappade systerdotter.
Mötet med Mogadishu är smärtsamt. Jeebleh tror att han känner Somalia, sitt land och sin stad, men så mycket har förändrats. När Jeebleh lämnade landet var det bara jemenitiska kvinnor som bar slöja, nu gör alla kvinnor det. Småpojkar stoppar de bilar som åker längs gatorna för att kräva tullar och avgifter, de ser till att få det som krävs med hjälp av AK4:or och magnumpistoler.
Överallt ser Jeebleh gamar jaga eller vänta i flock på att komma åt att kalasa på något lik som inte hunnit begravas. Till och med på gården till det fyrstjärninga hotellet samlas gamarna på muren, feta och välnärda väntar de på mera mat.
Bile berättar för honom om kaoset som rådde när diktatorn fallit. "Gatorna vimlade av galningar från sjukhusen, de nyss utsläppta politiska fångarna, brottslingar av alla slag och djuren från zoo. Cyniska soldater var upptagna med att plundra banker och kassavalv, milismännen från de nomadiska lägren var på jakt efter kvinnor att våldta och hus att plundra. Hungriga hyenor rotade efter mat inne i centrum, ett lejon i skolans sovsal, elefanter som löpte amok på marknaden. Det var som en plötslig solförmörkelse just som solen gick upp: det var så det kändes min första morgon i frihet."
De dricker espresso och äter briocher och pasta, den gamla kolonialmaktens inflytande är påtagligt. Somalia har inget universitet, de som studerat som Jeebleh och Bile gjorde det i Padua, på italienska. Sedan Jeebleh lämnat landet har somaliska anpassats till skriftspråk, han har lärt sig läsa sitt modersmål i USA. Bile lärde sig när han kom ut ur fängelset. De hänvisar till Voltaire, Bibeln och Koranen, de använder italienska uttryck och ordspråk men de flesta de träffar på gatorna är anafalbeter.
Det är en mästerlig skildring av kaos och förvirring, ett samhälle i total upplösning där ingen vet vem som är ond eller god. För den som är ond mot någon är god mot en annan beroende på tillfälligheter och tillkrånglade släktskapsförhållanden. Jeebleh som försökt leva enligt sin mors råd; "man lever bara en gång. Jag ser helst att du lever ditt liv med bibehållen integritet", han får allt svårare att hålla sig utanför alla invecklade konflikter och intriger. Han tror sig om att vara en man med högre moral än andra men avslöjar sig själv djupt indragen i brutalitet.
Som roman betraktad håller inte berättelsen riktigt. Alltför många trådar lämnas obesvarade eller plockas upp utan att läsaren förstår ur sammanhanget hur Jeebleh kan veta och förstå. Men den är ändå läsvärd för sin lojalitet med det söndertrasade landet och dess invånare.