Mark - vänlig men inte snäll

Den evige optimisten som verkar ta livet med en klackspark. Den 45-årige Mark Levengood-Kärkkäinen (ja, han heter faktiskt så) trivs med livet. Han har precis lika nära till skratt när jag pratar med honom som han alltid haft.
Mediebilden av dig kan man lättast beskriva som en intelligent Forrest Gump.
– Haha, det var en väldigt bra jämförelse. Jag är lyckligt lottad, det stämmer. Jag har en underbar familj och nära vänner. Om du tänker på det att jag är homosexuell och växte upp i en värld som inte gav några som helst löften om att jag skulle kunna leva ett drägligt liv så har precis allting fallit på plats, säger han.
Levengood jämför sig också gärna med den lyckosamma Alexander Lukas. Och det är ingen dålig jämförelse. För några år sedan var en döende mans sista önskan att Mark Levengood skulle få ärva hans strandvilla i Saltsjöbaden värd omkring 20 miljoner kronor. Miljonären kände inte Levengood särskilt väl. Men på något sätt kände han samhörighet med Levengood.
– Ja, precis allting har gått min väg de sista 30 åren, säger han.
Du flyttade till Sverige i slutet av 1980-talet. Men hur var det att leva som öppet homosexuell i Finland då?
– I min första Pride-marsch i Finland 1980 var vi tolv personer som gick, skrattar han.
– Det var jag och min första pojkvän och tio personer till. Ingen förstod riktigt vad vi var och vad vi ville. Jag tror att vi framstod som en förrymd skolklass när vi ropade ”frihet”, säger han.
Kom du i kontakt med  intoleranta människor i Finland på 1980-talet?
– Det paradoxala med Finland är att det inte är ett intolerant samhälle. Det finns ett offentligt rum som är strikt och där tonen mot avvikare kan vara nog så hård. Men i vardagen har jag alltid känt acceptans, säger han.
Kände du dig ensam?
– Jag och min första pojkvän trodde att vi var de första homosexuella personerna i hela Finland för att vi aldrig hört talas om någon annan. Vi kände att vi skulle få skapa hela världen för oss själva eftersom ingen skapat den åt oss.
Levengood är stolt över sitt livsverk så här långt. Han är framgångsrik författare och tv-personlighet:
– Men stoltast är jag över det att jag bidragit till att förändra attityder i den här frågan eftersom den påverkar så väldigt många människors dagliga liv.
Levengoods karriär inom media har många ljuspunkter. På nittiotalet gjorde Mark program som Mark och hans vänner, Morgon med Mark, Mark och hans grannar och Aha, sa Mark. Nu är han
Luleåaktuell med föreställningen Mark och hans värld.
Vad handlar showen om då?   
– Den handlar om livet i dag. Från att ha varit barn till mina föräldrar har jag plötsligt blivit förälder till mina barn. Jag går in på vad man lärt sig och vad man vill ge vidare till ungarna.
Förresten, du är god vän med Henrik Schyffert. Vad tycker du om fenomenet Roast?
– Jag tycker inte om konceptet. Ironi och elakhet är två bra grejer när det kommer till att skämta. Men att enbart bygga ett program på det är som att laga mat enbart på salt.
Är du lika snäll som du verkar?
– Jag är faktiskt inte speciellt snäll. Däremot är jag en vänlig människa. Vänlighet är praktiskt och det blir lättare att få kontakt med människor.
Mark Levengood berättar att Henrik Schyffert är motsatsen till honom. Schyffert är snäll men inte vänlig.
– Folk förleder sig av finlandssvenskan. De tycker det låter så himla trevligt.
Finns det till och med sidor av dig som du inte är stolt över?
– Min sämsta sida är min totala brist på organsation. Jag är en tidsoptimist av Guds nåde och jag kan inte sortera något. Det beror antagligen på en lätt variant av någon bokstavskombination.
Hur märks det?
– Om Jonas (Gardell) tröttnar på mig helt och säger "nu måste du städa ditt rum", vilket han ofta gör, så tittar jag på olika papper och funderar vad jag ska göra med dem. "Du ser ju att det är ett tomt kuvert som du kan kasta" förklarar Jonas för mig. Det fattas någonting i min hjärna, det är ett släktdrag. Om Darwin hade haft helt rätt skulle min släkt varit utdöd vid det här laget. För vi är rätt livsodugliga, skrattar han.