Engammal ladugård i Kengis bruk utanför Pajala blir spelplats för nästa stora kulturevenemang i Tornedalen: En musikteaterföreställning om Lars Levi Laestadius med premiär på midsommardagen 2007. Manus är skrivet av Bengt Pohjanen och musiken av tonsättaren Kaj Chydenius från Helsingfors - det vill säga samma upphovsmän som låg bakom Smugglaroperan. Därmed placeras Lars Levi Laestadius i den miljö han verkligen hörde hemma i. - Jag kanske presenterar en nyhet när jag säger att Lars Levi Laestadius aldrig bodde i Pajala, men så var det. På hans tid var Kengis huvudort och när byn tappade sin centrala roll flyttades hans pörte till Pajala. Familjen bodde aldrig i Pajala, möjligen dog Laestadius där, men det är jag osäker på. Han jordfästes i Kengis, men låg lik i den stora prästgården i Pajala. Senare flyttades hans grav också dit, säger Bengt Pohjanen. <SPAN class=mr>Trätobroder </SPAN>Dit till graven går han ibland, Bengt Pohjanen, för att prata och diskutera med Lars Levi Laestadius som han nu levt med i 60 år. - Han är min bäste vän, men också min värste trätobroder, säger Bengt Pohjanen, som många gånger tidigare skrivit om "årtusendets norrbottning", både i bokform och för scen. - Det är lika roligt varje gång. Han är så gåtfull, en sådan stor konstnär. Att skriva en opera, eller en musikteater, känns naturligt. - Han är ju musik! Lars Levi Laestadius var inte bara ett botaniskt geni, han hade också ett absolut gehör för språket. Det har varit helt underbart att skapa sånger av hans ord, säger Bengt Pohjanen, som i sitt libretto har tagit fasta på Laestadius egna ord, men också skapat egna dialoger, diktade duetter. I sin text har Bengt Pohjanen utgått från Lars Levi Laestadius tre drömmar om livet. Han ville få sitt namn inskrivet i "botanisternas eviga hyddor", han ville hitta en flicka med "böjelse för milt svärmeri" och han drömde om att skingra det andliga mörker han tvingats bära sedan ungdomens dagar. - Det är en klassisk hjältesaga. Först går det dåligt, sedan sämre, men det slutar lyckligt. För musiken svarar Kaj Chydenius, finlandssvensk kompositör, meriterad som få. För några år sedan firade han 40-årsjubileum som kompositör och förutom att ha präglat den finländska politiska musiken på 60- och 70-talet, har han inte bara skapat Lappooperan utan också tonsatt Topelius och Södergran, Saarikoski, Erik Lindegren, Pablo Neruda, för att bara ta några få ur en hög där även namn som Agneta Pleijel dyker upp. Dessutom har han gjort sin egen Stabat Mater och ett requiem till text av Lars Huldén och Sofokles, skrivit barnoperor och teatermusik och samarbetat med legender som Vivica Bandler, återigen bara för att nämna något. I Finland tycks han närmast vara en institution, något som bekräftas av Bengt Pohjanen. <SPAN class=mr>Tog mod till sig </SPAN>- Jag har lyssnat på finsk radio sedan tonåren. Nästan varje gång det spelas musik har hans namn dykt upp och eftersom jag alltid tyckt om vad jag hört tog jag mod till mig och ringde upp honom när jag satt och planerade Smugglaroperan. Det var ett lyckokast. Bengt Pohjanen visade sig vara "ett av tre ting" Kaj Chydenius intresserade sig för i norr. De två andra var författaren Timo K. Mukka och orten Pello. - Det mesta stämmer oss emellan och resultatet av vårt samarbete blir gott, säger Bengt Pohjanen. Operan, eller musikteatern, om Lars Levi Laestadius är den andra delen av en tänkt trilogi. På tur står en opera om evakueringen 1944. - Så ser planen ut, men sedan får vi se om jag lyckas. Men först gäller det Lars Levi Laestadius, av Bengt Pohjanen kallad "Den ropande rösten vid Ishavets stränder". En stor produktion som görs i samarbete mellan hans egen ganska nystartade teater Meänmaan och Tornedalsteatern, vars chef Ulf Fembro kommer att regissera tillsammans med Riitta Tirri. Producent är Doris Notlind i Övertorneå. <SPAN class=mr>Ska bli mångårigt </SPAN>Det handlar om en stor produktion med många medverkande och nu söker man pengar från en rad olika finansiärer. Tanken är att Laestadius-operan ska bli ett mångårigt evenemang där även turistföretagare tar del i arrangemanget. - Man kan tänka sig att det kan ske en utveckling liknande den som skett kring Söderblomsspelet i Hälsingland eller kring Himlaspelet i Dalarna. Där sköter föreningar de årliga arrangemangen som blivit en del av sommarens utbud, både för lokalbefolkning och turister, säger Ulf Fembro.
