Det är fredag och Sandra Ilar har sin vana trogen inlett dagen med att läsa igenom dagens tidningar till frukost innan arbetet med fakturor och manus sätter igång. En arbetsvecka på "Svenska nyheter" går mot sitt slut och manusförfattaren kan slappna av när SVT:s satirprogram enbart har inspelningarna kvar inför kvällens program.

Den Luleåfödda komikern har funnits med sedan starten av programmet 2018 och kan i realtid se hur komiker och journalister på redaktionen petar med veckans skämt i ett webbdokument i sista stund. För en utomstående är allt en stor röra och Sandra Ilar konstaterar att det är svårt att säga vem som gjort vad i processen.

– Vi kan ha varsin idé som dyker upp i början av veckan och sedan börjar någon skriva och därefter tar någon annan den vidare. Sedan sitter alla med den ett tag och kollar om den håller till fredagen.

Arbetet med "Svenska nyheter" inleds redan under sommaren, med research på större "case". Sedan gäller det för komikerna som skriver manus att hitta vinklar och skriva skämt. 

– Det är främst sista veckan som vi börjar med skämten. Först försöker vi hitta strukturer på vad man vill säga och se om det finns nog med material för att göra något, säger Ilar. 

Mycket av arbetet sker vid skrivbordet i lägenheten i Gamla Enskede, oftast under uppsikt av Bichon havanaisen Ernst-Ruben. När Kristoffer Appelquist tog över som programledare lades de filmade inslagen, där Sandra Ilar hade en stor roll, på is. Nu fokuserar hon på att lyfta fram den nya programledaren. 

– Det handlar mycket om att skriva utkast till skämt och sedan får han göra det till hans eget, genom att byta ut ord och säga det så som han hade sagt, berättar hon.

Hur gör du om du kommer på något roligt du vill använda själv som ståuppare?

– Då skriver jag det nog inte, jag skriver upp det i mitt dokument av skämt. Ibland har vi ett ämne som jag vet att jag har en rolig rutin om, då vill jag inte att han ska ta den av mig (skratt). Då får jag skriva något annat.

Hur tycker du att satir ska vara?

– Jag tycker att man ska väcka tankar hos folk, att det ska ta lite i magen och inte vara för självklart. Jag tycker också att det ska sparkas lite där det behövs och inte åt någon vinkel.Jag tycker att man ska sparka åt alla håll där det är bull shit – oavsett om det är höger eller vänster, upp eller ner.

Förra året drogs Sandra Ilar in i en av de hårdaste mediestormarna som någonsin blåst mot Sverige. En humoristisk ”informationsfilm” för kinesiska turister lades ut av "Svenska nyheter" på kinesiska Youku, där de bland annat informerades om att det inte var tillåtet att bajsa utanför slottet. I Kina rev det upp känslor och redaktionen bad om ursäkt till det kinesiska folket.

– Vi var väl alla inblandade eftersom alla idéer diskuteras i grupp. Men jag är väldigt glad över att jag inte spelade guidereportern, för det var det snack om ett tag (skratt). Det hade kunnat vara svårt att åka till Kina efter det, jag tror i och för sig att jag kommer ha svårt att få visum ändå för att jag jobbar med "Svenska nyheter", konstaterar Sandra Ilar.

Hon säger sig förstå att den skapade debatt, men poängterar att de hade goda intentioner.

– Vi ville bara visa på rasismen mot asiater, sedan blev det konstigt att se videon utan kontext. Men när vi sedan skulle be om ursäkt till det kinesiska folket, och inte kinesiska staten, kände jag inte att vi skulle göra det. Därför bad jag om att inte stå med i eftertexterna, säger hon.

Det var enbart Sandra Ilars namn som saknades i eftertexterna, hon var och är tydlig med sin åsikt.

– Jag har som princip att man aldrig ska be om ursäkt för ett skämt eftersom det bara är menat som ett skämt och inte som någonting allvarligt. När man ber om ursäkt gör man det till något allvarligt. Vi ville ju visa på hur sjuk rasismen mot asiater är och att det sedan blev missförstått tycker inte jag vi behöver be om ursäkt för. Det kändes lite ängsligt att säga förlåt.

Men trots en anställning på SVT och medverkan i Kanal 5:s "Parterapi" längtar Sandra Ilar bort från tv –  till att  stå på egna ben, bokstavligt talat. 

– Att "giga" är det jag tycker är roligt och att jag sedan måste göra tv-grejer ibland är okej men ganska trist att säga andras repliker. Jag är ingen skådis eller teaterapa i grunden, jag har aldrig stått på scenen innan min standup. 

Ändå gör du det?

– Jag har gjort det men får inte ut så mycket av det, jag känner mig ofta lite smutsig efteråt (skratt). Jag trivs inte riktigt med det. Då är det bättre att bara göra mitt eget. Helst hade jag bara kört standup men jag måste göra annat också för att bygga namnet. 

De längre turnérna tvingas hon lägga då det är uppehåll av tv-inspelningarna, under tiden försöker hon uppträda på ståuppklubbar minst tre gånger i veckan.

– Då känns det som att jag är i form, annars känner jag mig slö. Man tappar tajmingen väldigt fort, lite som med idrott. Man blir sämre på att leverera om man inte kör så ofta, man känner sig osäker.