Det såg ut att bli starten på en framgångsrik karriär men i stället blev hans första film också hans sista.
På tisdagen tog den svenske regissören sitt liv.
Dödsfallet bekräftades av polis på tisdagskvällen och på onsdagen berättade journalisten Johar Bendjelloul för Aftonbladet att hans bror tog sitt liv.
- Jag kan bekräfta att det var självmord och att han har varit deprimerad en kortare tid, säger han.
Oscarsnominerad
När Malik Bendjelloul, efter alla år av slit med sin första film Searching for Sugar Man, blev nominerad till en Oscar för bästa dokumentär i januari 2013 var han uppsluppen på telefon från Los Angeles, där han befann sig för ännu ett positivt besked om sin film.
- Det är så galet och roligt, sade han till TT.
Redan i början av 2012 knep filmen både jury- och publikpris på filmfestivalen Sundance, vilket blev startskottet på den smått osannolika framgångsresan.
Malik Bendjelloul, uppvuxen i Ängelholm men boende på Kungsholmen i Stockholm, startade sin yrkesbana som barnskådespelare i SVT-serien Ebba och Didrik. Efter studier i journalistik och media i Kalmar började han jobba som reporter på SVT-programmet Kobra.
Satsade allt
Historien om hur några sydafrikanska fans söker efter sin antiapartheid-hjälte Sixto Rodriguez, den bortglömde amerikanske musikern som jobbade som industriarbetare i Detroit samtidigt som han utan sin vetskap var en superstjärna i Sydafrika, stötte Malik Bendjelloul på när han gjorde research inför ett tv-inslag. Men inslaget växte till något större.
Under fyra kämpiga år jobbade han med sin film, satsade allt sitt eget kapital och hade stora problem med övrig finansiering. Men han gav aldrig upp.
- Jag tyckte helt enkelt att det var den bästa historia jag någonsin hört. Det kändes som att jag hade ett ansvar att göra en film som kunde göra den rättvisa, berättade Malik Bendjelloul för TT.
Mästerlig berättare
Och det lyckades han verkligen med. Malik Bendjelloul var en mästerlig berättare, som lyckades ladda sin otroliga historia med briljant filmhantverk.
Han är en av dem som på senare tid lyckats utveckla dokumentärfilmsnormen till något mer än den klassiska "talking heads"-traditionen. I "Searching for Sugar Man" finns en visuell dimension som berikar den känsloladdade filmupplevelsen, som de oförglömliga bilderna då den svårintervjuade Rodriguez vandrar i snön på Detroits gator. Eller i de animationer som vävts in i berättelsen, skapade på lågbudgetvis av Malik Bendjelloul själv.
Framförallt framstod han, och det kändes verkligen genuint, som väldigt ödmjuk. Det trots att klivet från en nivå där det gick att springa in i honom vid frysdisken i den lokala mataffären och utan problem komma hem till hans lilla tvåa för en intervju, till en internationell arena gick enormt snabbt.
Inte ens när Oscarsnomineringen var i hamn och favorittrycket ökade ville han ta ut något i förskott. Dagen innan Oscarsgalan hävdade han bestämt att han inte hade förberett något tacktal och att det absolut inte gick att se på en eventuell ickevinst som en förlust.
- Det vore absurt att tänka så, berättade han på plats i Los Angeles.
Drog sig tillbaka
Efter vinsten, den första till Sverige i dokumentärfilmsklassen sedan 1951, drog han sig tillbaka från rampljuset, bortsett från sin medverkan i Sommar i P1. Han var inte alls intresserad av att sola sig i glansen av sin vinst utan ville koncentrera sig på sitt arbete, redan måndagen efter galan ville han dra igång med ett nytt projekt.
Det saknades inte erbjudanden från Hollywood och han hade alla chanser till en spelfilmskarriär där. Men filmaren verkade inte särskilt sugen på att ge upp sin frihet och kreativa kontroll, den som han hade haft i fyra år och som tagit honom så långt.
- Jag gillar känslan av att styra projektet själv. Man ska aldrig säga aldrig men om man börjar ta emot en massa pengar från andra människor så tappar man den kontrollen. Det finns aldrig något som är gratis, sade han i en intervju med TT i samband med Oscarsgalan.
Malik Bendjelloul blev 36 år.