Publiken bjöds på ett långt set plus ett extranummer. Hela spelningen var magisk. De gamla proggarna visade att deras musik är tidlös. Publiken var lite sval i början men började snart sjunga med i låtarna. När Dan Bergman plockade upp sin dotter Lisa för att sjunga Lusten till ett liv blev jag nästan tårögd. Det syns att Rekyl har spelat ihop länge. De bjuder på sig själva mellan låtarna och mellansnacket sitter som gjutet. Med låten En förlorad generation avslutar Rekyl konserten som bjöd på både nya och gamla band. Jag är imponerad av de unga flickorna som arrangerat konserten. Jag vill nästan säga att jag och de 150 andra som var där fick uppleva ett stycke svensk musikhistoria. Jag vill också nämna bandet The Hootchies som trots en inlånad trummis visade att garagerocken inte är död utan lever och frodas.
