Lyckad Luleågala

Insamlingar till förmån för flodvågens offer måste ha slagit rekord både i antal och storlek. Och de norrbottniska banden gjorde även de i lördagskväll en insats. På de två arrangemangen Luleå Aid och Boden Aid samlades band, spelade och skänkte alla intäkter till Röda korset. Detta faktum i kombination med den sponsrade annonseringen var förmodligen anledningen till att Lillan var så gott som fullsatt ? till en början. På sådana här tillställningar brukar inte publikantalet alls vara lika digert. Arrangerade gjorde medlemmar från bandet WSQ och musicerade, det gjorde de också. WSQ spelar poppig, rak rock med mycket engagemang och energi. De hävdade att de var väldigt nervösa inför kvällen men det märktes inte. Faktum är att de utstrålade säkerhet på scenen. Ett annat band som spelade var Orange End. Bandet spelar 70-tals retrorock och jag måste säga att de har utvecklats en hel del sedan jag såg dem senast. Nu är det redigt med röj i riffen, det svänger riktigt bra. Gitarrsolona som haglar tätt är grymma, men ibland blir de kanske lite väl långa. Det finns ett stort problem med spelningar av den här sorten. Banden är ofta för många och man orkar sällan med en hel spelning utan att bli matt och less. När det som i lördagskväll endast är själva spelningarna som är attraktionen, när det varken är fest eller dans däremellan, blir det väldigt långrandigt att se allt. Fem, sex band på raken blir alldeles i överkant för länge, det räcker gott med två kanske tre stycken. Detta märks också tydligt på publikantalet, ju längre in i kvällen arrangemanget kommer, desto färre blir det i publiken. Proffsiga veteraner Ett band som är något av veteraner på Luleåscenen är The Horsemen. Det känns som att de alltid har spelat, visserligen i något skiftande konstellationer men alltid med samma countrypop. Deras musik är proffsig och visar prov på kvalitativt låtskrivande, men till en början är de lite trevande, de kändes aningen oengagerande. Sista band till rakning var Mattias Alkberg BD, just nu aktuella med det blåsväder de orsakade kring Grammisgalan samt som frekvent återkommande band på listor över förra årets bästa skivor. De inleder med Sweet Jane-gungiga Ta Helg, en låt som släpptes som mp3 på internet strax före jul. Även MABD är aningen trevande till en början, men det beror mycket på publiken. En annan division Det är aldrig roligt med en sittande publik på en spelning av det här slaget. Stämningen blir avtrubbad så länge folk sitter. Och så länge det finns stolar kommer folk att sätta sig ner, så nästa gång der arrangeras på Lillan: bär ut stolarna! Alkberg påpekar noga att de inte är något band som ber folk komma fram till scenen, vill vi sitta så får vi sitta, men det är tråkigt. Kanske vore det bra ifall de var ett sådant band. Det hade blivit mycket roligare då. Hursomhelst fixar MABD det bra, efter något nummer tänder de till och den något slöa inledningen följs av ett rappare slut. Bandet spelar en del helt nya låtar som är riktigt bra, bland annat Politix. Det märks att MABD trots allt är ett av Sveriges bästa band och ofrånkomligt spelar i en annan division än kvällens andra akter. Slutligen tackar arrangörerna av ännu en gång. Insamlingen till Röda korset fick ta emot 11.766 kr, vilket är riktigt bra samlat. Det är alltid kul när folk sluter upp för en god sak.

Lyckad Luleågala

Konsert: Luleå Aid Lördag, 19.00 Lillan Band: Mattias Alkberg BD, The Horsemen, WSQ, Orange End, Gashlycrumb Tinies & Johnny Rocket and the Broncos.

Konsert: Luleå Aid
Lördag, 19.00 Lillan
Band: Mattias Alkberg BD, The Horsemen, WSQ, Orange End, Gashlycrumb Tinies & Johnny Rocket and the Broncos.