Genom urval ur sitt rika bestånd ger Luleå kommuns bildarkiv ut en serie fotobaserade böcker som ska spegla Luleås historia. Årets bok är den fjärde i ordningen och behandlar 1920-talet. Dispositionen är i huvudsak upplagd efter decennier.
1920-talet var för Luleå stad inte något dynamiskt årtionde. Folkmängden ökade ytterst långsamt, 1930 var den endast strax över 11.000 individer. Jämfört med perioderna 1890–1900 och 1940–1950 var 1920-talet närmast stillastående. Svagheten i Luleå var i första hand ekonomisk, kraften från industrialiseringens första årtionden hade sinat. Hela Europa plågades ekonomiskt av verkningarna från första världskriget. I Sverige var industrins strukturproblem uppenbara.
Jämfört med staden stod sig landsbygden försörjningsmässigt sett något bättre. Nyodlingen inom jordbruket var omfattande och detta ökade både den vegetabiliska och animaliska produktionen.
Trots de svåra tiderna i Luleå på 1920-talet skedde ändå förändringar som förebådade den stora omvandling som skulle komma senare årtionden, främst efter 1945. Varudistributionen förbättrades, inte minst inom dagligvaruhandeln, och sortimentet inom olika områden breddades. Interiörbilder från affärer i Luleå talar sitt tydliga språk. Persontransporter blev snabbare och bekvämare när lokala busslinjer startade. Bland annat tillkom en linje till Svartöstaden och en annan till Notviken. Chaufförer i skärmmössor poserar förtroendeingivande intill sina fordon.
De flesta fotografier, särskilt om motiven visar en särpräglad miljö eller vy, har i regel den styrkan att de blir innehållsrika och sevärda för betraktaren om de är 50 år gamla eller äldre. Minnen, starka eller svaga, gör sig påminda och aha-upplevelser infinner sig gärna. Arkivets fotoböcker lever i hög grad av denna inneboende styrka.
Det har sagts förr, och det kan sägas igen; heder åt den framlidne Helmer Widlund som genom träget samlande lade grunden till bildskatten. Efter Helmers aktiva tid har arkivet och dess personal fortsatt att förvalta pundet väl.
En textintroduktion om Lulebygden speglad mot det aktuella årtiondet skulle sannolikt ökat betraktarens lärdom och behållning av fotografierna. Då skulle även fler reflexioner i bildtexterna över detaljer i fotografierna kunna få ett historiskt förklaringsvärde. När man bläddrar och begrundar fylls man av frågan: Är det bilden som ger liv åt historien eller är det historien som fyller bilden med liv? Fotoboken ger inget svar åt den frågan.
Till sist, landsbygden lyser helt med sin frånvaro. I Luleå kommun ingår de tidigare landsbygdskommunerna Nederluleå och Råneå. Innan serien av fotoböcker är slutförd måste även landsbygden skildras genom historiska fotografier.
Luleås 20-tal genom historiska fotografier
TRADITION. Karl August Johansson, Is-Johansson, (1873-1942). Johansson stackade is på Pontuskajen och sålde till kaféer och större hushåll. Ålderdomlig kylteknik, men modern distribution med lastbil. Luleås 1920-tal var mycket tradition och bara en aning förnyelse.
Foto: Bildarkivet
Ny bok
Stadsarkivets årsbok 2011 Luleå kommun
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!