Aude Christel Mgba har tillsammans med Bruno Alves de Almeida kurerat årets Luleåbiennal.
– Vi såg tydligt förbindelser och samhörighet med andra regioner och samhällen globalt, där råvaruutvinning och samhällsomvandling påverkar människor och samhällen, säger Bruno Alves de Almeida som tillsammans med Aude Christel Mgba kurerat utställningarna.
Han har sina rötter i Brasilien och Portugal medan Aude Christel Mgba kommer från Kamerun.
– Vi hade aldrig tidigare varit i Norrbotten och det tog ett tag att förstå regionens komplexitet, säger Bruno Alves de Almeida.
Daniel de Paula från Brasilien har förhandlat sig till ett antal provborrningskärnor från geotekniska undersökningar i Norrbotten och skapat installationen "form" på Konsthallen i Luleå. "Han reflekterar kring skapandet av utrymmen som återgivningar av dominanta abstrakta ideologier som kapital, arbete, egendom och värde", berättar kuratorn Bruno Alves de Almeida på bilden.
Årets biennal med titeln "På tröskeln till 1:1" tar plats i Luleå, Boden och Kiruna och utforskar exempelvis släktskap mellan öknen i Västsahara och Norrbotten.
– Vi har också sökt att bygga broar där narrativ från den samiska erfarenheten som i biennalen möter andra urfolk som Maori och Sahrawi, säger Bruno Alves de Almeida.
Mohamed Sleiman Labat vid ingången till sitt verk "Community Art Tent" som för hans folk Sahrawier fungerat både som en plats för samlevnad och skydd från de hårda ökenklimatet i Västsahara.
Bärande hos de olika konstnärerna är att de lyfter vilken påverkan geopolitiska ställningstaganden har på olika platser runt om i världen - politiska och ekonomiska intressen som i Sudan lett till en pågående inbördeskrig eller som i den samiska arkitekten Eveliina Sarapääs fall - att sakta se hur laxen försvunnit från älven som burit det samiska folket längs Deatnu i samhället Ohcejohka i Finland.
"Utvinningen av fosfat i Västsahara, som innehåller fosfor som används i gödningsmedel, har bland annat lett till stora miljöförstöringar i Baltiska havet", berättar konstnären Pekka Niskanen.
Verket "PhosFATE", av Mohamed Sleiman Labat från Algeriet och Pekka Niskanen från Finland, är ett tvådelat verk som utforskar den påverkan som fosfat har på två vitt skilda landskap: det Baltiska området och Sahrawis flyktingläger i Hamadaöknen. På plats i Luleås konsthall står verket "Communitu Art Tent", ett typiskt tält för folket Sahrawier och är sydd av klänningar. Sahrawier var tidigare ett nomadiserat folk som bedrivit boskapsskötsel i öknen i Västsahara, men som på grund av kriget tvingats söka skydd i Algeriet.
– Krig handlar ofta om kamp om resurser. Utvinningen av fosfat är en orsak som tvingat oss på flykt, säger Mohamed Sleiman Labat.
Den palestinska konstnären deltar med en 4-kanals ljudinstallation på Havremagasinet som tar med lyssnare på en resa genom Afrika och Europa för att utforska hur berättelser om arbete kopplat till tågets utveckling är närvarande i landskapet än idag.
Den andra delen av verket finns på Havremagasinet i Boden som både tar upp hur fosfor, som utvinns ut fosfat och används i gödningsmedel, påverkat Baltiska havet utanför Finland.
– Men framför allt har vi velat vara framåtsyftande och visa på möjligheter, säger Pekka Niskanen som tar emot i ett av rummen på Havremagasinet.
Två videoverk samt odlingslådor visar på den teknik Sahrawier utvecklat för att odla grödor i flyktinglägret på sand.
– Kanske kan vi skörda och bjuda på mat när utställningen är över, säger Aude Christel Mgba
Em´kal Eyongakpa från Kamerun, spenderade en tid i flyktingläger i sydöstra Nigeria under 2023 och har under de senaste åtta åren utformat platser för samskapande forskningsprojekt. Han var nyfiken på den samiska trumman, vilket lett till ett multikonstverk där kopplingar mellan rytmiska strukturer och muntliga kommunikationsmetoder utforskas.
Men Luleåbiennalen har även sökt sig utanför traditionella utställningsrum. Förutom ett ljusverk i Messaure som visades i februari, en installation av Jenny Nordmark i Kiruna och den kommande ljudinstallationen "Fallet som tystnade" har redan konstnären Fadlabis vindskydd tagit plats på isbanan i Luleå. Vindskydden är en hyllning och ett minnesmärke över den norske poeten Nils Amund Raknerud, enligt sudanesisk tradition som uppmuntrar till välgörenhet när själar går bort.
– Det kan vara allt från att hjälpa fattiga till att bygga en busskur, där de bortgångnas namn ofta inkluderas i de offentliga strukturerna, säger Bruno Alves de Almeida.
På Galleri Syster visar Fadlabi två verk. På bild en detalj ur akrylmålningen "Dissecting Love".
Fadlabi medverkar också med verken "Dissecting Love" samt "10 Dead Sudanese Men" som visas på Galleri Syster – starka verk som alla reflekterar kring det pågående inbördeskriget i Sudan som lett till att tusentals människor mist sina liv och gett upphov till världens största flyktingkris.
Konstnären Jenny Nordmark berättar om sin installation "Sprängsten" som består av 1000 järnpelletskulor som roterar över magneter.