Luleå ? med lågt ställda mål

Från norra infarten in till Luleå ser man flera kulturinstitutioner på rad. Det är teater- och dansmagasin, stadsbiblioteket och Lillan. Vidare Ebeneser som snart kan komma att skymmas nästan helt av det nya kulturhuset som byggs på Vattenfallsparkeringen och som kommer att ge ytterligare karaktär åt stadsbilden. I Luleå finns också flera fria teatergrupper, Norrbottensmusiken, konsthall och en hel del annat. Ett par stenkast härifrån huserar den stora, kommunala kulturskolan. 45 lärare i kulturskolan Kulturskolan bedriver många aktiviteter för att barn och ungdomar ska få utöva eller uppleva kultur av olika slag. Här finns omkring 45 lärare i instrumentalmusik, sång, drama, dans, bild och musikterapi. Budgeten för 2005 uppgår till 19 miljoner kronor. Lönekontot är störst och egna lokaler belastar budgeten med 600.000 kronor. Marknadskrafterna gör sig kanske mer påminda i en stad där alla vill trängas i centrum och priserna sätts därefter. När kulturskolan behöver publika lokaler för egna eller inköpta föreställningar har de inte alltid egna lokaler som passar utan måste gå ut och hyra mer funktionella. Om det är en kommunägd lokal interndebiteras hyran. Nätverk för samverkan Tack vare välvilliga personers tricksande och förhandlingar går det att komma ned i kostnader. Gamla Hermelinskolans aula är en lokal som Lärkan i gymnasiebyn förfogar över. ? När det gäller Lärkans aula har vi kommit långt i förhandlingarna om hyra, säger rektor Monica Karsbrink-Lövbom på kulturskolan och betonar vikten av att bygga nätverk för att uppnå samverkan och bra överenskommelser. Luleå kommun har sämre möjligheter än många andra kommuner att erbjuda skolföreställningar. Det är kulturskolan som har uppdraget att köpa in professionella scenuppföranden av musik, dans och teater till barn. Barn- och ungdomsnämnden har avsatt 300.000 kronor till ändamålet, vilket är hälften av vad det varit tidigare år då inköpspengen var 600.000 kronor. Kulturskolans mål är att varje elev i årskurserna 1-3 och 4-6 ska få se minst en scenföreställning under respektive skolstadium. Pengarna räcker inte till mer i dagsläget. I den mån det går, kan man åka ut med kulturen om föreställningen består av ett fåtal personer och den går att uppföra i gymnastiksalar och liknande. Större föreställningar som kräver stora scener är hänvisade till Luleå. ? Om skolan måste tacka nej på grund av dålig ekonomi når vi inte våra mål. Det är hyran av buss som är betungande. För dem som bor närmare centrum kan det lösas genom att barnen cyklar. Det passar när vi lägger arrangemangen under barmarksperioden, men för dem som bor lite längre bort eller i byarna fungerar inte det, säger rektor Monica Karsbrink-Lövbom. ? Vi hade till exempel en danssatsning som många skolor tackade nej till på grund av ekonomin. Knepigt för byaskolorna Luleå har tiotalet skolor ute i byarna. Många med flera mil till centrum. Att nyttja lokaltrafikens busslinjer som är någorlunda täta i stadens omedelbara närhet går säkert men är inte en lösning för byaskolorna. Där går sällan några bussar som passar. Mycket hänger på vilket intresse och vilka resurser skolan har. Birgit Wikström är rektor för två skolor som ligger långt från staden; Kvarnåskolan i Niemisel och skolan i Vitå. Birgit Wikström vill att barnen ska ha ett rikt kulturliv. Om skolan i Vitå vill åka till Luleå för att gå på teater får de betala omkring 3.000 kronor för en halv dags utflykt med LLT eller det lokala bussbolaget. ? I de flesta fall löser vi reskostnaderna. Det händer att vi får sponsring från någon lokal förening eller att barnen samlar in pengar genom att sälja plastpåsar eller annat så att vi får råd att åka. Det är guld värt när vi får ut kulturaktiviteterna till skolan.

Luleå ? med lågt ställda mål

Barnkultur- sverige kartläggs just nu av den statliga ?Aktionsgruppen för barnkultur?. I dag synar vi Luleå i vår fortsatta granskning av barnkulturens villkor i länet.