Per Nilssons nya bokserie tar avstamp i en sjundeklass. Pim-Pim går där, en vanlig kille som spelar fotboll och trivs med kompisarna. Men så en dag står en tunn och blek flicka på fotbollsplanen. Pim-Pim förstår att hon är den nya eleven, men det är något konstigt med henne. Hon dyker plötslig upp och försvinner lika plötsligt, utan att Pim-Pim märker hur, och hon kan hans namn, som om hon redan känner honom, trots att han aldrig sett henne förut. Hennes namn är lika konstigt - hon säger att hon heter Extra.
En lightversion av Låt den rätte komma in? Är Extra en vampyr med förgörande krafter? Nej, Extra är någonting annat och hennes övernaturliga krafter använder hon här, i den första boken, i det godas tjänst. Riktigt vad hon är får vi kanske veta längre fram i serien. I Extra. En morgon stod hon bara där läggs brickorna ut till ett första mönster som ser ut att bli både existentiellt och vardagsdramatiskt.
Den mystiska flickan bor i ett övergivet hus tillsammans med en illusionist och en katt (inte olik den som skrämmer Moskvaborna i Mästaren och Margarita). Det blir lite oklart om hon bor med dem frivilligt, eller om hon är den som håller i trådarna. Pim-Pim är i alla fall berörd i sitt innersta. Han kan inte sluta tänka på henne. Han blir svartsjuk, likgiltig, förvirrad, förhäxad. Tankarna på flickan rumsterar om i honom och hon blir till en mix av siren, ängel och helt vanlig tjejkompis. Varma och lite skrämmande känslor, så där som det är när man lär känna sig själv.Det ser mycket lovande ut. Något så ovanligt som en bokserie inställd på den emotionella och intuitiva sidan.