Littfest i Umeå firar tio år med fulla hus

Foto:

Kultur och Nöje2016-03-19 07:00

Tioårsjubilerande Litttfest, Umeå internationella litteraturfestival, firar med utsålda hus. Festivalen, 50 gånger så stor som vid uppstarten, är numer Sveriges största litteraturfestival.

– Det råder en ny typ av bokboom nu och folk reser hit från hela landet, säger Patrik Tornéus, arrangör.

Med mål från att skapa en seriös litteraturplattform i Norrland startades Littfest.

– Vi var trötta på att alltid åka söderut för att delta i de viktiga litterära samtalen och ville bidra till att minska centraliseringen av kulturlivet i Sverige. Skapa en folklig festival utan den kommersialisering av böcker som sker på biblioteksmässan i Göteborg, säger Patrik Tornéus.

Efter några år började publiktillströmningen till Littfest växa. De senaste åren har antalet besökare ökat med 30 procent varje år. Vad är det som lockar publiken då?

– Publiken uppskattar vårt folkliga koncept med författarsamtal där man får djupdyka i en författares tankar och ryktet om denna satsning sprider sig. Det råder en bokboom nu och alltfler litteraturfestivaler bildas i landet, vilket vi bidragit till. Vår biljettförsäljning visar att många reser hit och att den näst största publikgruppen kommer från Stockholm och Uppsala.

På plats på fredagen i Umeå folket hus var Ebba Witt-Brattström, professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Aktuell med boken "Kulturmannen och andra texter" samtalade hon med Anders Johansson, docent i litteraturvetenskap vid Umeå universitet som skrivit boken "Självskrivna män: subjektiveringens dalektik" där han, med fokus på manliga författare, ”försöker närma sig en förståelse för vår tid, frihet och maktlöshet”.

Under rubriken Vem är rädd för kulturmannen? ställde Therese Eriksson, litteraturkritiker och arrangemangets samtalsledare frågan: Vad är en kulturman?

– Definitionen myntades av Åsa Beckman, kritikerchef på DN, 2014 och är ett bra sätt att ringa in det fenomen som fortfarande larmslår hela kulturlivet, tar för mycket plats, tycker de är stora och reducerar kvinnor. Det är ekonomin som ger utrymme för dem, konstaterade Ebba Witt-Brattström.

Men vad händer då? Är det så att en gång kulturman alltid kulturman?

– Bäst före-datumet har gått ut på manstypen ifråga. Litet gammal fil luktar det ju. Vi måste utmana kulturmannen att börja prata och vända ryggen till ibland, hävdade Ebba Witt-Brattström.

– Medan kulturmannen grejar med sitt, grejar jag med mitt, litet som en gås där allt rinner av mig, sa Therese Eriksson.

– Jag rekommenderar denna hållning, sa Ebba Witt-Brattström avslutningsvis.

När jag efter författarsamtalet får min bok "Kulturmannen" signerad av henne och jag berättar att jag är kulturjournalist skriver hon: Kulturmannen, ta honom på lagom allvar Yvonne!

Tyvärr fick publiken aldrig höra något om hennes senaste bok och romandebut "Århundradets kärlekskrig", om äktenskap i upplösning, som ligger på bokdiskarna inom kort. Men det blir förhoppningsvis under nästkommande Litteraturfestival.

Riktigt omskakande blev författarsamtalet Krigets färger med 2015 års Tucholsky-pristagare, journalisten Arkadij Babtjenko som skildrat sina erfarenheter som värnpliktig i krigets Tjetjenien och rapporterat om en allt hårdare verklighet för journalister i Ryssland. Han samtalade i Idunteatern med Stefan Ingvarsson, kulturråd i Moskva.

– Som värnpliktig 18 åring skickades jag direkt ut i kriget. Det jag såg med egna ögon vände upp och ned på världen. Upplevelserna kändes i varenda cell i kroppen och jag blev aldrig den jag en gång var, berättade Arkadij Babtjenko.

Att skriva om sina upplevelser blev hans rehabilitering, ett sätt att bearbeta krigets fasor.

– Dessutom bodde jag i Moskva där kunde jag ta tag i livet, hitta ett jobb och en familj. Tyvärr hade mina kamrater, som bodde på mindre orter, inte samma möjlighet. Ryssland är ett depressivt, fattigt land. Yttrandefriheten finns inte där, massmedia är mer eller mindre förintade och journalister mördas. Jag har inte många kamrater kvar där nu. Tack och lov förstår inte Putin värdet av internet och sociala medier. Och det ska vi inte berätta för honom heller, avslutade Arkadij Babtjenko.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!