Allt medan rysk Borstj-soppa av rödbetor diskret sörplades av en stor publik
i Lilla salen vid lunchtid på fredagen, framfördes sånger av den ryske trubaduren och visdiktaren Vladimir Vysotskij av den svenske vissångaren Dan Fägerquist. Kompad av en gitarr samt av hans egen strikt insisterande högerfot.
Alltsammans i sin ordning där. Det hade ju bara kunnat lämpa sig om Fägerquist kunnat berätta lite om Vysotskij också. Nu sjöng han "bara" och introducerade de i sig berättande sångerna ganska ordknappt och sammanbitet, med kepsen hårt nertryckt på huvudet.
Då hade man fått lite mera sammanhang i de 45 minuterna. Men säger man i korthet att Vysotskij var en passionerad kritiker av Sovjet-systemet och dog 1980 av ett lika passionerat förhållande till sprit och narkotika, samt att det går för sig att dra paralleller mellan honom och vår egen Cornelis eller fransmannen Georges Brassens, så är man inte helt fel ute.
Men Dan Fägerquist sjöng innerligt och bra och avslutade med den igenkända Vargjakten samt förklarade sedan att:
- Om jag fick bestämma skulle jag komma upp till Luleå på varje turné.
Och det var ju hyggligt och riktigt artigt sagt av honom.