Leve veligheten!
I all enkelhet har den lilla jazzkrogen Jazz och mat på järnvägsstationen i Luleå inrättat ett forum för utforskande samtal kring frågor av filosofisk och existentiell art. Man kallar det hela "onsdagsfilosofi" och har därmed givit arrangemanget en egen kväll, den första onsdagen i månaden.
De flesta människor är veliga, även om normen säger att vi inte bör vara det. Särskilt inte om vi är politiker eller chefer. Överhuvud taget finns det ett slags krav på att bestämda uppfattningar är bra. Därmed finns det i vårt samhälle en skillnad mellan hur vi faktiskt är och hur det officiella bilden
säger att vi ska vara. Denna glipa har Martin Peterson studerat en del, yrkesfilosof och forskare som han är, och en del av sina tankar i frågan har han också formulerat i en bok. - I valet mellan frågor av mindre eller mer avgörande art finns det en uppfattning som säger att om vi bara tänker efter riktigt noga så kan vi komma fram till vad vi egentligen vill, till våra mest grundläggande värderingar i frågan, och då kan vi också fatta rätt sorts beslut. Jag tror inte på den teorin. Ibland kan man helt enkelt inte skingra dimman hur länge man än tänker på saken. Ofta handlar det ju om att jag inte vet vad jag vill och inte heller vad jag kommer att välja och det är avsaknaden av kunskap om mina kommande framtida val som är velighet per definition. Slumpartade beslut
Besluten tror han ofta kommer till av en slump, trots omhuldade uppfattningar om motsatsen. Huruvida beslutet uppfattas som bra eller dåligt har att göra med hur väl avgörandet stämmer överens med våra grundläggande värderingar. En smal tröst om man går vidare i resonemanget - ofta kan ju värden vara ojämförliga. Därför finns det all anledning att vara velig och stå för det. Det är helt enkelt ett rationellt beteende. Veligheten har också andra fördelar. I sitt sökande efter sina egna inre tankar, sin egen värdestruktur, hittar människan i bästa fall fram till sig själv, lär sig åtminstone lite mer. Men varför är vi då så rädda för veligheten att vi till och med förnekar den? - Rädslan för velighet hänger sannolikt ihop med rädslan för frånvaron av beslut. Men varför inte stå för sin velighet och ändå fatta besluten, filosoferar Martin Peterson.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!