Levande böcker till utlåning

 På Bokmässan i Göteborg togs begreppet levande bok bokstavligt. Där kunde den intresserade låna en livs levande bok ? en människa av kött och blod som representerar tänkbara fördomar eller schablonmässiga bilder. Femton levande böcker fanns tillgängliga ? invandrare, muslimer, poliser, kristna, plogbillsaktivister, veganer, homosexuella, en före detta heroinist och feminister. Dessutom en same från Jokkmokk, helgens mest utlånade levande bok.

Kultur och Nöje2005-10-03 06:30
Idén kommer ursprungligen från Danmark där ett gäng ungdomar som hade gått samman i en förening mot våld lanserade det levande biblioteket på Roskildefestivalen 2000. Som alla goda idéer fick den spridning över Europa och hittills har levande bibliotek slagits upp lite varstans i samband med olika festivaler som ett lättsamt men seriöst sätt att ta sig an fördomar. Nordiska ungdomskommittén (NUK), ett rådgivande organ i barn- och ungdomsfrågor som sorterar under Nordiska ministerrådet, fann det levande biblioteket så intressant att de skrivit en handbok på nordens fem olika språk som de nu skickar ut till skolor, bibliotek och organisationer.<br>Det är NUK som driver det levande biblioteket på Bokmässan i Göteborg, och låntagarna var många.<br>&nbsp;? Under torsdagen och fredagen då mässan bara är öppen för fackfolk, köade låntagarna mest för muslimer och HIV-positiva. När allmänheten fick tillträde ville de flesta låna en samisk levande bok, säger Åsa Bjering från NUK.<br>Självklart finns det regler ? lånetiden är maximerad till 30 minuter, boken ska hanteras varsamt och får inte lånas om. Dessutom tål den levande boken inte att bli kränkt, då upphör lånet med omedelbar verkan.<br>Stor okunskap om samer<br>Henrik Blind gillar att vara en levande bok, får mycket tillbaka av mötena med sina läsare. Fördomarna är många, men framför allt råder det en stor okunskap om vad det innebär att vara same.<br>&nbsp;? Många är intresserade av hur det är att leva i två kulturer, de frågar om språk och framtid. En klassisk fråga är den om hur många renar jag har, en annan om vi samer tål mygg bättre, säger Henrik Blind, som också fått många frågor om hur det är att leva i norr.<br>&nbsp;? Någon frågade om vi stängde skolorna när det blev kallt, en annan om vad jag gjorde annars, när jag inte är same. Vissa frågor är knepiga att svara på, för hur förklarar man något som är så självklart att man nästan aldrig tänkt på det?<br>Henrik Blind, som till vardags arbetar som administratör på Sameskolstyrelsen, framträder gärna som bok fler gånger.<br>&nbsp;? En gång bok, alltid bok, säger han, och skyndar iväg till nästa låntagare.<br>Med sin webbportal www.samer.se vill Sametinget och Samiskt informationscentrum sprida kunskap och information om den samiska kulturen och på Bokmässan har de slagit upp en färgglad monter tillsammans med Sameföreningen i Göteborg, som för närvarande har 180 medlemmar.<br>Webbportalen, som nominerats till det Svenska publishing-priset, samlar kunskaper av olika slag för alla åldrar, men huvudmålgruppen är barn och ungdomar. Skolan står i centrum och nästa år satsar man på att underlätta undervisningen genom att ge lärare goda exempel via nätet.<br>I tolv år satt Lars Wilhelm Svonni i Sametinget. I fyra år som ordförande. Sedan skrev han boken Överskrida gränser, en thriller om en grupp samer som i frustration förvandlas till terrorister och spränger Suorvadammen.<br>Nästan instruktionsbok<br>I Bokmässans Norrbottensmonter samtalar han med Norrbottens museums Börje Ekström.<br>&nbsp;? Det här är ju fiktion och självklart har jag inte sådana åsikter, säger Lars Wilhelm Svonni.<br>Tanken på att skriva skönlitterärt har funnits i många år, men det tog tid innan han hade arbetat bort sitt byrå-kratiska språk. Nu kommer boken snart i nordsamisk översättning, något som gläder Lars Wilhelm Svonni som själv talar nordsamiska och lulesamiska, men inte behärskar skrivspråket fullt ut.<br>Bakom Överskrida gränser ligger ett omfattande researcharbete och författaren säger sig bland annat ha lärt sig mycket om sprängmedel under resans gång.<br>&nbsp;? Jag var tvungen att stryka bort massor för jag insåg att jag nästan gjort en instruktionsbok, säger han.<br>Inte heller kan han tillmötesgå Börje Ekströms önskemål om en karta.<br>&nbsp;? Jag har blandat platser från Jämtland i söder till Norrbotten i norr. Dessutom har jag fått ändra lite i terrängen för att vågen skulle få maximal effekt.<br>Boken kom ut lagom till Jokkmokks marknad och Lars Wilhelm Svonni valde att inte använda ordet ?tsunami? när han skrev.<br>&nbsp;? Jag tänkte att det var för obegripligt. Men en månad innan boken kom ut fick alla lära sig vad en tsunami innebär.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!