Hon är hungrig, men lat. Perfekta egenskaper för en god läsare, menar Jessika Gedin. På onsdag tar hon över som ny programledare för SVT:s litteraturprogram Babel.
- Jag bestiger inte berg och reser jorden runt, men jag vill se och känna allt ändå, från mitt soffhörn, säger hon.
Hon har haft tusen och en roller i karriären: förläggare, krönikör, recensent, översättare, radiopratare och medlem i Augustprisjuryn. Men bortser man från yrkestitlarna har nästan allt Jessika Gedin gjort kretsat kring litteratur. Och får hon själv marknadsföra sig är valet lätt:
- Jag är bäst på att läsa. Jag är en väldigt bra läsare.
Nybörjarmisstag
Det är den stora skillnaden mellan henne och Babels förre programledare Daniel Sjölin, menar hon. Daniel är författare, Jessika är i första hand läsare. Hennes långa karriär har gjort henne väl förberedd inför det nya uppdraget, särskilt researchdelen - men hon uttrycker en viss oro inför mötet med kameran.
- Det jag är mest nervös för är att jag med mina nybörjarmisstag ska förstöra det gedigna arbete som har gjorts av redaktionen. Det är redan ett bra program, det som kan gå fel är att jag står i vägen för det som är bra.
Annars är det inte främst premiärnerver hon utstrålar när vi möts i ett syrefattigt uppehållsrum i SVT-huset. Nikotintuggummit i munnen är bara en utökad last ("jag skulle sluta, men så började jag i stället tugga nikotintuggummi också"). Jessika Gedin älskar att prata om böcker och är stillsamt övertygad om att entusiasm och nyfikenhet smittar.
Läsglädje
Det går inte att tvinga någon att börja läsa, konstaterar hon - inte ens om denna någon råkar vara ens egen sjuåriga dotter.
- Läsglädje är inget man lär ut. Man får bara smitta och se vad som händer. Jag släpper lös henne på min lokala bokhandel själv och på biblioteket och så får hon tillsammans med personalen prata om vad hon vill läsa. Det tror jag är bäst. Att läsa ska inte vara kravfyllt, det ska vara roligt.
Hon är medveten om att alla inte har haft samma självklara ingång i böckernas värld. Med en mamma som är översättare och en farbror som är förläggare är det kanske inte så konstigt att både Jessika och hennes syster Eva (förlagschef på Norstedts) jobbar med böcker. Men den där motorvägen in i litteraturen hade inte alls varit så självklar utan biblioteket i Härnösand, där systrarna växte upp, menar hon.
- Jag älskar bibliotekarier. De är mina idoler. Det de gjorde rätt var att de aldrig någonsin fördömde. På Härnösands skolbibliotek och stadsbibliotek var allt tillåtet. Det var precis som hemma, inga förbud och pekfingrar utan bara, ja, glädje.
Därför ser hon med oro på trenden att allt fler bibliotek läggs ner i landet. De senaste tio åren har 200 filialer försvunnit av resursskäl, visade Kungliga bibliotekets statistik som offentliggjordes i höstas.
- Framför allt är jag oroad för de barn som inte är så privilegierade som jag var. Vart ska de ta vägen? Det är en demokratisk rättighet och en statlig skyldighet att ge alla barn tillgång till svaren på alla frågor de kan tänkas ställa. Det är ett fruktansvärt etablerande av orättvisa om man fråntar dem den möjligheten.
Jessika Gedin tror på allvar att det finns en bok för alla - det gäller bara att hitta rätt. Ibland kan Harry Potter bära på den magiska nyckeln, ibland kan det vara Zlatan Ibrahimovic. Hennes bästa läsupplevelser är många och disparata, från Till vildingarnas land, via första vuxenboken Blecktrumman av Günter Grass till mer samtida kärlekar som Jonathan Safran Foer och Victor Johanssons Wrestlarna.
Vem är din egen bästa boktipsare?
- Mamma, svarar hon.