Läsning till alla ingen självklarhet
Det är inte bara i Luleå biblioteket stått i centrum denna vecka. Så också i radions P1 som ägnar dagliga program åt biblioteksfrågor. Kanske var det därför det under veckan sändes en repris av Sigrid Flensburgs Orden stannar i hjärtat - ett lysande program om en invandrarklass på gymnasieskolan i Luleå där ungdomarna lär sig svenska genom att läraren Lisa Högberg med varsamma och kärleksfulla händer lotsar dem fram genom bok efter bok.
Foto:
Snacka om läsfrämjande och litteraturförmedling, två uttryck som ständigt återkommer inte bara i bibliotekssammanhang utan också i diskussioner kring bokläsande västvärlden över. För trots att det i Sverige säljs och utges böcker som aldrig förr, läser allt färre unga. Utvecklingen gäller som sagt var inte bara i Sverige, i Storbritannien försöker man bjuda motstånd genom att proklamera 2008 till "National year of reading". Anledningen till att unga läser allt mindre står självklart att finna i konkurrensen från alla dataspel. Men forskare pekar också på andra orsaker, bland annat på att lärare och bibliotekarier inte heller själva alltid är särskilt hängivna bokläsare. Men varför är det då så viktigt att läsa skönlitteratur? - Ja, den frågan tål att diskuteras, säger Agneta Edwards, litteraturpedagog, kritiker och ledamot av juryn för bokpriset till Astrid Lindgrens minne. - Det finns många argument för att läsa - man får kunskaper och ett bättre språk, även av att läsa underhållning, jag kan räkna upp massor av saker. Men när vi står där som förmedlare av litteratur kan vi inte prata om nyttan med att läsa, inte heller om att man blir en bättre människa av att läsa - för det blir vi inte. Det går helt enkelt inte att argumentera för läsning, däremot kan man förmedla sin egen lust och fascination till böckerna, säger Agneta Edwards. Efter tio år som litteraturpedagog knuten till Helsingborgs bibliotek har hon samlat på sig massor av erfarenheter som hon numera för vidare till bibliotek och pedagoger över hela landet i sina föreläsningar. - Vill vi att det ska komma fler besökare till biblioteken måste vi skapa miljöer dit människor vill komma, tillhandahålla de böcker människor vill läsa. Vi måste också fråga oss vilka som är våra målgrupper när vi arbetar med läsfrämjande eller litteraturförmedling. Med begränsade resurser blir den frågan viktig, kanske ska vi satsa det mesta krutet på dem som har sämst förutsättningar och sedan se till att skapa ringar på vattnet. Därför är det bra att satsa på vuxna läsare, det ger nästan alltid effekter på barn. Och dessutom på att låta olika målgrupper tala med varandra om böcker. Det finns många sätt att arbeta medvetet på, men att bara prata om att det är bra att läsa är för fluffigt, säger Agneta Edwards. Vad ska man då läsa, är en annan fråga som dyker upp då och då i diskussionen. Horace Engdahl aktar sig för att använda uttrycket "kanon" nu när Svenska akademien tillsammans med en rad andra intressenter är i färd med att bygga upp en svensk litteraturbank på nätet (www.litteraturbanken.se). Idén drevs från början av författaren Sven Lindqvist som såg exempel på hur man utomlands tidigt skapade webbplatser för viktiga författarskap, där texter kunde läsas i sin helhet. Främst klassiker
Det är ett omfattande arbete som satts igång av akademien, som står för hela finansieringen, medan Litteraturbanken drivs av den ideella föreningen Litteraturbanken.se. Just nu omfattar banken cirka 170 litterära verk av ett 80-tal författare. - Vi har koncentrerat oss på klassiker under uppbyggnadsfasen och arbetar utifrån en 100-lista, säger Horace Engdahl, som också löst knepiga upphovsrättsfrågor med nutida författare genom att teckna ett ramavtal. I Litteraturbanken finns inte bara författarnas böcker utan också presentationer, både av författarna och av genrer, essäer kring författarskapen och intressanta diskussioner kopplade till dem. Så kan man till exempel läsa om debatten kring Carl Jonas Love Almqvists Det går an - en skräll på sin tid när den 1839 lanserade idén om samboskap utan äktenskap. - Litteraturbanken blir ett slags folkets litteraturhistoria, men är också tänkt som en kulturhistorisk och litterär resurs för forskning, undervisning och folkbildning. Det är dessutom en tjänst som är både gratis och öppen för alla, säger Horace Engdahl. I alla tider har det funnits texter, litteratur om man så vill - sånger, dikter, berättelser som förts vidare från människa till människa genom muntlig tradition. Så kom skrivkonsten och texterna skrevs ner på fysiska föremål som samlades i arkiv. Med Gutenberg och billigare papper kunde texter tryckas i masspridda böcker. - I dag upplever vi övergången till ett nytt sätt att sprida texter på genom den digitala tekniken. Vi ser nätet som den mest naturliga platsen för en litteraturbank i dag. Men vi är medvetna om att vi rent formmässigt befinner oss på ett mellanstadium. Vi skapar en webbplats där texterna tar plats i något som liknar böcker, ungefär på samma sätt som de första bilarna såg ut som hästvagnar utan häst. I framtiden kommer vi kanske att skratta åt vårt sätt att formge texter på nätet, säger Horace Engdahl.
Så jobbar vi med nyheter